lördag 1 december 2018

Karl XII-stugan i Holmedal i Värmland 30 juli 1998




Baldersnäs herrgård i Dalsland 27 juli 1998




Gäseruds hembygdsgård i Dalsland 27 juli 1998


       
           

Svalgångsbod i Högsäter hembygdsgård 25 juli 1998

Den uppfördes 1692 vid gården Fjällsäter i Högsäters socken. Bodarnas funktion var att förvara säd och andra matvaror. Denna bod användes även för fester och som sovrum. Byggnadens bottenvåning har delvis varit inklädd med stavvirke. Den flyttades hit till hembygdsgården 1984.




Haldens fästning 6 juli 1998







Bergs 1000-talskyrka väster om Halden 6 juli 1998


         
             

tisdag 27 november 2018

Fornminnen i Bohuslän 2-5 juli 1998


 Hällristningar väster om Brastad


 Hällristningar väster om Brastad


 Hällristningar väster om Brastad


 Hällristningar i Åby nära Nordens Ark


 Hällristningar i Tossene


 Hällristningar 1 km norr om Tossene


 Gånggrift på Hunnebostrands kyrkogård


 Domarring 1 km norr om Tossene


 Rest sten på Bottna gravfält


 Hällristningar i Kallsängen 2 km norr om Bottna


 Hällristningar i Torsbo 3 km öster om Hamburgsund


 Hällristningar i Torsbo 3 km öster om Hamburgsund


 Hällristningar i Torsbo 3 km öster om Hamburgsund


 Hällristningar i Torsbo 3 km öster om Hamburgsund


 Hällristningar i Litsleby 3 km söder om Tanum


 Hällristningar i Litsleby 3 km söder om Tanum


 Hällristningar. Troligen Aspeberget söder om Tanum.


 Hällristningar i Vitlycke söder om Tanum


 Hällristningar i Aspeberget söder om Tanum.


 Runsten nära kyrkan i Tanum


 Labyrint i Ulmekärr 1 km norr om Grebbestad


 Gravhög vid E6 3 km nordöst om Strömstad


 Skeppssättning i Blomsholm nordöst om Strömstad

Informationstavla vid skeppssättningen i Blomsholm:





lördag 24 november 2018

Hällristning i Klövedal på Tjörn 15 juni 1998


           
               

Grav från järnåldern i Klövedal på Tjörn 1998

Bild från 15 juni 1998.

         
               

Sundsby säteri på Tjörn 15 juni 1998

Den här herrgården har en mycket lång historia som sträcker sig ända tillbaka till 1300-talet i det dåvarande dansk-norska riket. Här har bott flera betydande personer. En av dom var Anders Lauritsson-Green som utnämndes till rikskansler över Norge  början av 1600-talet. Vid freden i Roskilde 1658 besegrade den svenska kungen Karl X Danmark. Därmed blev också Bohuslän en del av Sverige. 2003 köpte Tjörns kommun Sundsby säteri av Kungliga och Hvitfeldtska Stipendiestiftelsen. Syftet var att göra Sundsby till ett attraktivt besöksmål för allmänheten. Här finns park, byggnader och ett fint naturområde med markerade stigar.

       
           

Hällristning 1 km söder om Skepplanda

Bild från 12 juni 1998.

         
         

Oscar II´s namnteckning från 1889 i Hjörne

Detta ligger 5 km västsydväst om Veddige i Halland. Bilden är från 16 maj 1997.

         
         

Kvarnome gånggrift 1 km väster om Veddige

Gånggriften är från 2300-1800 f Kr. Bild från 15 maj 1998.

   
       

torsdag 22 november 2018

Gravfält i Tången i Tuve i Göteborg 1998

Bild från 8 maj 1998.

       
       

Hällristningen i Unnered i Göteborg

Denna hällristning består av två dubbellinjiga skepp som är ca 30 och 46 cm långa. Ett med bemanningsträck och ett utan. Det största skeppet har S-formade stävar samt en förlängd och svagt uppåtgående köl eller förstäv. Liknande skepp finns på bronsföremål från yngre bronsåldern, 1100-500 f. Kr. 

Hällristningen upptäcktes 1955 av en svampplockande student. Majoriteten av Göteborgs hällristningar har upptäckts av privatpersoner under 1900-talets senare hälft 

Inom en radie av en kilometer från hällristningen har man undersökt ett flertal boplatser och gravar från bronsåldern. Under denna tid var boskapsskötseln en viktig näring och området kring hällristningen har utgjort attraktiva betesmarker. 

Med all sannolikhet finns det ännu oupptäckta hällristningar i Göteborgsområdet. 
                         
Hällristningen i Unnered 30 april 1998.
                  
Olika teorier har framförts hur dessa tidiga båtar såg ut. Grunden är ursprungsbåten som bevisligen var den enkla urholkade stocken från stenåldern som man sen byggde vidare på. Bronsåldersbåten på de flesta hällristningar, med det karakteristiska utseendet av en "släde" på medar, är enligt vissa teorier en utveckling av stockbåten försedd med utriggare för att öka sidostabiliteten där "meden" undertill, utgör utriggaren som är förbunden med själva skrovet eller stocken med ett större eller mindre antal tvärgående strävor. Det finns belagt från utgrävningar av senare tiders bosättningar att man också gjort "tandembåtar" av två lika stora stockbåtar tätt intill varandra som förenades med tvärgående strävor likt en hoptryckt katamaran vilket ger betydligt högre sidostabilitet och bärighet än enbart ett skrov.
             
Om utriggare användes var det naturligtvis i hög grad kännetecknande för föremålet "båt" för bronsåldersmänniskan. Ytan mellan skrov och utriggare kunde utnyttjas som en lastyta vilket vissa båtavbildningar antyder där man huggit in många strävor mellan skrov och utriggare eller ristat "kryss" mellan skrov och utriggare. Utriggaren är på de flesta hällristningar inte försedd med några utsmyckningar utan bara uppåtböjd i ena eller båda ändar. 
              
Skrovet där besättningen förmodligen satt på knä, som visas på en del hällristningsbåtar i Tanum, är däremot i de mer detaljrika avbildningarna i de flesta fall försedd med större uppåtböjda strävor, främst i den ena änden, förmodligen i fören på båten, som avslutats med någon typ av djurhuvud, ofta med horn som utsmyckning. De flesta är eniga om att de vertikala streck som huggits in likt en kam utgör besättningen som sitter på rad efter varandra i skrovdelen vilket belagts av att på vissa avbildningar är de enkla strecken försedda med en avslutande rund del som man tolkat som en människas huvud. Att man i vissa fall huggit in oproportionerligt många i besättningen, upp till fler än 40 personer är en underlighet som förklarats som fantasiavbildningar. Den storlek på farkost kunde man rimligen inte tillverka på bronsåldern.
                    
Karta över hällristningen: 
                
                              

Hällristning vid Torslandavägen i Göteborg 1998

Bild från 28 april 1998.