Den här skvaltkvarnen finns utmed Hallandsleden vid Skärbäck väster om Äskhult i Halland.
I gamla tider hade nästan alla gårdar sin egen kvarn och rester av såna finns på många platser. Med hjälp av vattenkraft kunde man driva en sten mot en annan och på så sätt mala säden. Den typen av kvarnar kallades skvaltkvarnar och var vanliga fram till mitten av 1800-talet. Den här uppfördes på 1880-talet av Johannes Andreasson. Den användes till slutet av 1920-talet och var till god hjälp vid ransoneringen under första världskriget.
söndag 24 februari 2019
Äskhults 1700-talsby 5 november 2001
Äskhults 1700-talsby norr om Axtorp i Kungsbacka kommun är en bevarad bymiljö. Bebyggelsen är ålderdomlig och ger en god bild av hur många sydvästsvenska byar såg ut för 300 år sen. Byn består av de fyra gårdarna Göttas, Jönsas, Bengts och Derras. Namnet Äskhult är bildat av danska orden för ask och skogsdunge. När människor bosatte sig här först vet man inte, men på åkrarna har man hittat flintföremål från yngre stenåldern. I Förlanda skattelängd från år 1600 nämns de fyra gårdarna. Från den tiden och fram är byns historia väl dokumenterad. Byn ser ungefär ut som på 1700-talet. De äldsta byggnaderna är från 1600-talet. I slutet av 1800-talet bodde ungefär 35 personer i byn. Åren 1890-1914 utvandrade 25 av dem till Amerika. Den siste byinvånaren dog 1964.
Aron Gunnarssons gård i Axtorp 5 november 2001
Riksdagsmannagården i Axtorp är en gård i Förlanda socken, Kungsbacka kommun som beboddes av riksdagsmannen Aron Christoffer Gunnarsson. Gården förklarades som byggnadsminne år 1994. Gården har anor från 1700-talet. De äldsta bevarade byggnaderna är uppförda efter den brand som ödelade hela Axtorps by den 1 juni 1836. Gården flyttades inte vid laga skifte. På 1800-talet ansågs den vara den främsta i socknen och var 1867 den enda som var rödmålad. På 1940-talet installerades elektricitet på riksdagsmannagården, men aldrig rinnande vatten eller telefon.
Många förlandabor har genom åren haft ärende till "Riksdagsmannagården" eller "Gunnarssons" i Axtorp. Gården har fått namnen efter Aron Christoffer Gunnarsson som bodde här från 1882 till sin bortgång 1944.
Han föddes 1855 och blev en betydelsefull man i hembygden och länet. Riksdagsman 1903-1911 för högerpartiet, häradsdomare, landstingsman, kyrkvärd, nämndeman, auktionsutropare och boupptecknare var några av hans uppdrag.
Gården var 2001 som att kliva rakt in i sekelskiftet år 1900 och är kanske det än idag. På köksväggarna satt tidningsurklipp, fotografier, och bonader. Bordet i vardagsrummet var belamrat med protokoll, tidningar med mera. Under ekbordet låg en orientmönstrad linoleummatta. Ett par svarta ytterrockar skvallrade om besök i finrummet.
Gården har tillhört samma släkt sedan 1700-talet. Gunnarsson gifte sig med gårdens dotter Mariana 1882 och dom fick sju barn varav tre dog före ett års ålder. Hans yngste son Johan Albert levde till 1972 och var den sista som bodde här. Gården förklarades som byggnadsminne 1994 och förvaltades 2001 av Förlanda hembygdsgille.
Många förlandabor har genom åren haft ärende till "Riksdagsmannagården" eller "Gunnarssons" i Axtorp. Gården har fått namnen efter Aron Christoffer Gunnarsson som bodde här från 1882 till sin bortgång 1944.
Han föddes 1855 och blev en betydelsefull man i hembygden och länet. Riksdagsman 1903-1911 för högerpartiet, häradsdomare, landstingsman, kyrkvärd, nämndeman, auktionsutropare och boupptecknare var några av hans uppdrag.
Gården var 2001 som att kliva rakt in i sekelskiftet år 1900 och är kanske det än idag. På köksväggarna satt tidningsurklipp, fotografier, och bonader. Bordet i vardagsrummet var belamrat med protokoll, tidningar med mera. Under ekbordet låg en orientmönstrad linoleummatta. Ett par svarta ytterrockar skvallrade om besök i finrummet.
Gården har tillhört samma släkt sedan 1700-talet. Gunnarsson gifte sig med gårdens dotter Mariana 1882 och dom fick sju barn varav tre dog före ett års ålder. Hans yngste son Johan Albert levde till 1972 och var den sista som bodde här. Gården förklarades som byggnadsminne 1994 och förvaltades 2001 av Förlanda hembygdsgille.
tisdag 19 februari 2019
måndag 18 februari 2019
Kättboåsens fäbodar i Dalarna 6 augusti 2000
Kättboåsens fäbodar tillhör byn Kättbo. Den ligger 2 km väster om Johannisholm utmed E45.
Fäboden är indelad i tre bebyggelseklasar med olika benämningar. Bolet söder om E45, Larsheden på andra sidan vägen och Opp i byn eller Överåsen längst upp i norr. Denna gården tillhör Bolet. Som mest fanns här ca 30 gårdar och 90 kor. Idag finns ca 15 gårdar kvar. Äldre omålade timmerhus blandat med en del
nyare. De äldsta husen är från 1600-talet.
söndag 10 februari 2019
söndag 3 februari 2019
lördag 2 februari 2019
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)