Tollereds bruksmiljö

Det var 1832 som Peter Wilhelm Berg anlade ett av Sveriges första bomullsspinnerier på Nääs slotts område, idag också kallat Nääs Fabriker, då även samhället Tollered växte upp i anslutning till industrin. Folket som arbetade i spinneriet behövde ha nära till arbetsplatsen, och Tollered växte fram endast några hundra meter från fabriken och sjön Sävelången. Brukssamhället är idag ett av Sveriges bäst bevarade med en löst grupperad bostads- och industribebyggelse som byggts ut i två etapper, 1833-1845 samt 1870-1940.

            

Bilder från 27 april 2007: 

            

             

Marstrands fästning

Efter freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän och därmed även Marstrand svenskt. Staden var sedan länge en betydande handelsplats. Eftersom hamnen nästan aldrig fryser till, förlades en del av den svenska flottan här. För att försvara Marstrand beslutade Karl X Gustav att bygga en fästning på ön. Arbetet utfördes av fångar som dömts till straffarbete. 

               

1689 var själva fästningen i det närmaste färdig och utgjordes då av en reduttformig murad donjon med sprängd grav samt ett flera våningar högt runt torn, som omfattade det förutvarande fyrkantiga. Allt är uppfört av granit. 

                  

Inom murarna finns idag två fristående byggnader från 1700-talet. Som många andra fästningar användes Karlsten som fängelse fram till 1854. År 1882 avfördes fästningen från rikets fasta försvar. Sedan 25 januari 1935 är fästningen ett statligt byggnadsminne.

              

Bilder från 26 april 2007: 

                   

Bastöna 1860-talsgård

Bastöna 10 km nordväst om Falköping är en av Västergötlands bäst bevarade gårdar från 1860 talet. Den är unik då den är orörd precis som den var omkring 1860 då den byggdes. Den ligger lummigt inbäddad i ett gammalt odlingslandskap och består av två inredda boningshus, en ladugård, ett mindre svinhus och ett utedass. Förr hade torpen inget indraget vatten och el. Gården var i stort sett självförsörjande med jordbruk, fiske och skog. Det var ett strävsamt liv. Den sista bonden som brukade gården var Einar och hans fru Hilma fram till 1957.

                    

                     

             

Runstenen vid Eggvena

Runsten med inskrift från 1000-talet e. Kr. Texten på stenen lyder:

            

"Gunnvar reste denna sten efter Kane, sin make, en mycket god tägn."

      

Kvinnonamnet Gunnvar och mansnamnet Kane var ovanliga namn under vikingatiden. Benämningen "en mycket god tägn" är ett vanligt berömmande tillägg på västgötska runstenar. Ordet tägn betecknade inte bara en fri man i allmänhet, utan kanske också att han innehade rätten till släktorden. Runstenen flyttades 1993 fem meter öster om sitt gamla läge.

            

Bild från 25 april 2007.