Chichén Itzá

Chichén Itzá är en övergiven stad från mayakulturen, belägen i sydöstra Mexiko cirka 190 km sydväst om Cancun på norra Yucatánhalvön. Den är sedan slutet av 1800-talet föremål för arkeologiska utgrävningar och en av mayakulturens mest kända ruinstäder. Platsen upptogs 1988 på Unescos världsarvslista, och den 7 juli 2007 blev den utsedd till ett av världens sju nya underverk.

Slottet (El Castillo)

Staden var betydande 500-900 e.Kr. och invaderades av itzáfolket på 900-talet. Namnet betyder "mynning av källor från itzáfolket", syftande på regionens cenoter (slukhål). Stadens storhetstid slutade cirka 1400. På 1800-talet återfanns ruinerna i djungeln; flera tempel, som Krigarnas tempel, har restaurerats. Här finns reliefer av den befjädrade ormen Kukulkan, identisk med aztekernas Quetzalcóatl. Vid vår- och höstdagjämningarna bildar solljuset en ormliknande skugga längs Kukulkan-pyramidens norra trappa, som "krälar" ner mot ett ormhuvud och pekar mot en helig cenote där offerceremonier hölls.

Chichén Itzás bevarade arkitektur är imponerande. En framstående plats är Bollplanen, Amerikas största historiska bollarena, 166 x 68 meter, med en bredvidliggande Tzompantli för uppvisning av skallar. Mest känd är Slottet, även kallad Kukulkan-pyramiden, en 24 meter hög byggnad med 9 terrasser som symboliserar mayatronens himlavärldar och 365 trappsteg till toppen där Kukulkans tempel finns. Krigarnas tempel är rikt dekorerat med ansiktsmasker och ett altare tillägnat Chac Mool vid trappans slut. Ett stort torg, Tusen kolonner, omges av långa kolonnader. Bland andra byggnader finns Benhuset, en pyramidformad grav för översteprästen; Observatoriet, känt som "Snäckan" med sitt karakteristiska torn; Kyrkan, ett litet tempel med ansiktsmasker tillägnat Chaac; Nunnehusen, som egentligen var förvaltningsbyggnader; och Huset med de dolda skrifterna, ett palats med hieroglyfiska inskriptioner.

              

Bollplanen (Juego de pelota)

Några föremål som har grävts ut från området: 

Itzamna-kärl som kommer ut ur krokodil, Mayapan, postklassisk, 1250-1550 e.Kr

Skål, senklassisk, 600-900 e.Kr

Flintblad formade som lagerblad med mera

Här kan man gå runt bland lämningarna genom att klicka sig fram i bilden och dra den åt höger och vänster:

         

Karta över lämningarna: