torsdag 16 april 2020

Dinosaurieskelett i Naturhistoriska museet i Göteborg

Det är en Stegosaurus som är ett släkte dinosaurier som levde under yngre juraperioden och kritaperioden för 151–99 miljoner år sedan.

Naturhistoriska museet i Göteborg 27 november 2003.

Stegosaurus blev cirka 10 meter lång och vägde upp till 3 ton. Den fyrfotade växtätaren hade, liksom andra stegosaurider, korta framben men mycket längre bakben varvid höftpartiet var det "högsta" partiet.

Det är möjligt att Stegosaurus ställde sig på bakbenen ibland för att nå högre upp i träd när den betade. Längs Stegosaurus rygg löpte höga plattor, vilkas funktion och exakta position är okänd. Några teorier om deras funktion är att de ska ha skyddat dinosaurien mot angripande rovdjur. En annan möjlig teori är att plattorna ska ha kunnat fungera som vindfångare.

Stegos betyder tak på grekiska och likheten mellan djurets plattor och takpannor har gett det dess namn. Längst ut på svansen fanns två par hotfulla piggar (1 meter långa) som var ett bra försvar mot rovdinosaurier.

Djuret hade en liten hjärna som inte var större än ett plommon. Det fanns en tid då forskare faktiskt trodde att Stegosaurus hade en andra hjärna på buken. Hjärnans storlek fick forskarna att tro att den inte hade kunnat överleva utan en annan hjärna som styrde bakre delen av kroppen. I dag vet vi att detta inte stämmer.

Antagligen var arterna växtätare som gick på marken.
         

Animerade Stegosaurus i ett TV-program:

             

Bölse kvarn 23 juli 2003

En väderkvarn, byggd 1897. Den låg intill gamla E6:an i Bölse. Kvarnen, som ägdes av Morups-Stafsinge hembygdsförening, förstördes i en brand natten till den 16 september 2018.

                     

Borgen Kärnan i Helsingborg 22 juli 2003

Kärnan är ett torn som är den enda kvarstående byggnaden av det medeltida Helsingborgs slott.

Dendrokronologisk datering har visat att Kärnan byggdes på 1310-talet, då Erik Menved var kung i Danmark. Tornet är 35 meter högt (den sammanbyggda trappturellen – trapptornet – är 38,5 meter högt) och ligger i sin tur på landborgen. Vid klart väder så kan man tydligt se Turning Torso och Öresundsbron från kikarna på Kärnans topp.

Byggnaden var ursprungligen ett befäst bostadstorn med 8 våningar som förbands med varandra genom en spiraltrappa. I de nedtill 4,5 meter tjocka murarna finns i varje våning inbyggda tornkamrar som är försedda med smala skottgluggar. Tornet har varit omgivet av en ringmur.


På 1100-talet byggdes en tornborg av sandsten på platsen. Detta torn förstärktes sedan. Genom ett påbyggt yttre skal fick tornet en kvadratisk planform. Fortfarande kan man se grundmurarna till dess två, efter varandra existerande torn markerade i marken strax invid trappan till det nuvarande tornet.

På 1310-talet beslöt kung Erik Menved att uppföra ett nytt torn. Av dagtecknade kungliga brev ser man att kungen under denna tid ofta vistades i Helsingborg. Det var också här som han 1296 hade firat sitt bröllop. Centrum i den nya borgen blev det mäktiga centraltornet som i de övre våningarna inrättades till kunglig bostad med privat kapell. Entrén till den kungliga våningen gjordes genom en vindbrygga vilken från tredje våningen ledde över till den kraftiga mantelmur som omgivit hela tornet.

Mantelmuren var placerad på endast fyra meters avstånd från själva tornet. Muren hade skyttegångar i tre våningar. Ett trapptorn i muren har förmedlat kontakt, dels med kungsvåningen men också med tornets bottenvåning.

Via mantelmuren har kungen också haft direkt tillträde till den stora salsbyggnad i flera våningar som legat sammanbunden med mantelmuren. Ett liknande bostadstorn och hallbyggnad, dock utan mantelmur, finns i norska Bergenhus. Magnustornet i denna borg uppfördes i slutet av 1200-talet.

Det nya bostadstornet i Helsingborg uppfördes av tegel. Äldre forskning ansåg att det var uppfört först i slutet av 1300-talet men dendrodateringar av originalbjälkarna visar att golvtimret i de två lägst liggande våningarna höggs åren 1315–1316 respektive 1316–1317.

Själva borgtornskomplexet med mantelmur och hallbyggnad omgavs av en rund tegelmur på ca 500 meters omkrets med 14 halvrunda försvarstorn. Här fanns också en rundkyrka placerad i muren vilket antyder att denna ringmur var uppförd redan i början av 1200-talet. Strax utanför ringmuren gick en vallgrav som på sina ställen var så djup som 15 meter. I söder låg ett porttorn med vindbrygga. Muren ses avbildad på kopparstick från 1580-talet.

Helsingborgs borg blev ett av Danmarks viktigaste fästen, om inte det allra viktigaste, och en värdefull bricka i maktkampen i norra Europa. På Kärnan har många danska kungar härskat; bland andra Kristofer av Bayern som också avled här 1448. Till Helsingborg kallade kungen "rigets bedste mænd" till danehof (riksmöte) på Kärnan 1283 liksom flera gånger i början av 1300-talet. Vid mitten av detta århundrade blev istället så kallad herredagar Danmarks högsta beslutande församling och även dessa avhölls vid flera tillfällen i Helsingborg.

Utsikt från Kärnan.


           

Fredrikskyrkan i Köpenhamn 22 juli 2003

Kyrkan ritades av arkitekten Nicolai Eigtved år 1740. Den var, tillsammans med resten av stadsdelen Frederiksstaden, avsedd att bli ett monument för 300-årsjubileet av kröningen av huset Oldenburgs första kung i Danmark.

Kyrkan har den största kyrkliga kupolen i Norden med ett spann (diameter) på 31 meter. Kupolen vilar på 12 murpelare. Arkitekten inspirerades troligen av Peterskyrkan i Rom.
























Grundstenen lades av kung Fredrik V den 31 oktober 1749. Bygget hämmades dock av en begränsad budget och av Eigtveds död 1754. 1770 blev originalplanen förkastad av Johann Friedrich Struensee. Kyrkan lämnades därför halvfärdig. Trots flera initiativ att bygga upp den helt och hållet, stod den sedan som ruin i nästan 150 år.

Den nuvarande kyrkan fullbordades slutligen efter Ferdinand Meldahls modifierade ritningar och invigdes den 19 augusti 1894. Bygget finansierades av Carl Frederik Tietgen.

En vit sten, som anges ha varit avsedd för Marmorkyrkan, finns uppställd i Vallda i Kungsbacka kommun.