måndag 15 juli 2024

Billdals herrgård

Billdals gård ligger i naturområdet Billdals park i stadsdelen Askim och i Billdals primärområde i södra Göteborg.
                        
Billdals gård 14 juli 2024 

Egendomens första kända ägare var familjen Prytz 1663. År 1862 köptes egendomen av den kände grosshandlaren och träpatronen James Robertson Dickson som lade ut hundratusentals kronor på dess förskönande. Bland annat lät han riva det gamla huset, uppföra den stora villan och utvidga trädgården samt anlägga en park i engelsk stil. Herrgården användes av Dickson som sommarbostad. Arkitekt var Johan August Westerberg.
                
Då Dickson avlidit 1873 övertogs egendomen av arkitekten och byggmästaren August Krüger. Därefter köptes den 1890 av grosshandlaren Charles Felix Lindberg och efter tjugo år överläts herrgården till grosshandlaren Gustaf Werner som innehade den till sin död 1948. Även han utvidgade anläggningen genom att låta bygga ett stort växthus och arbetarbostäder samt byggnad om av stall och ladugård.
             
                  
Vykort från början av 1900-talet: 

              
Byggnadens läge: 
             
                        

fredag 12 juli 2024

Boplats på jägarstenåldern

Sommarboplatserna under jägarstenåldern bestod ofta av enkla hyddor. Platsen utvaldes noga med närhet till vatten med möjlighet till både fisk, jakt och insamlinq av växter. 
            
Dessa hyddor ar rekonstruerade efter boplatsfynd Ulkestrup på Själland i Danmark. De byggdes en gång för ca 8 000 år sedan invid stranden på en liten ö. 
             
Genom att boplatsen senare blivit översvämmad så har många föremål av trä och ben bevarats. Mängder av fynd som pilspetsar och skrapor av flinta, harpunspetsar, metkrokar av horn och paddlar av trä hittades invid boplatsen 
          
Hyddorna var uppförda av en stomme av hassel och björkslanor sammanbundna med vidjor och läderremmar. 
              
Bilder från Ekehagens forntidsby 2007: 
               






                       

söndag 16 juni 2024

Symfonin Scheherazade av Rimskij-Korsakov

Nikolaj Rimskij-Korsakov
Scheherazade, op. 35, är en symfonisk svit i fyra satser komponerad av Nikolaj Rimskij-Korsakov 1888. Den är baserad på sagosamlingen Tusen och en natt. 
        
Orkesterverket uppvisar två sidor som är typiska för rysk musik i allmänhet och för Rimskij-Korsakov i synnerhet: den bländande, färgstarka orkestreringen och intresset för östern, som var vanlig i det ryska imperiets historia, liksom orientalism i allmänhet. Det anses vara ett av Rimskij-Korsakovs mest populära verk.
                 
Scheherazade är en fiktiv persisk drottning och sagoberätterska i sagosamlingen Tusen och en natt. Den persiska kungen Shahriyâr gifter sig med en kvinna varje dag för att sedan avrätta henne nästa dag. När Scheherazade väljs till kungens hustru berättar hon en saga för honom. Skickligt väver hon in en saga i en annan, och när gryningen kommer är kungen så spänd på hur det ska sluta att han låter Scheherazade leva ytterligare ett dygn. Hennes sagor varar 1001 nätter, varefter Shariyâr kapitulerar och låter henne leva.
              
                

onsdag 12 juni 2024

Björngårdsvillan då och sen

Björngårdsvillan är en byggnad i Slottsskogen i Göteborg. 

Den första invigdes 1905. Där fanns en restaurang. Bakom villan låg en björngrotta med en björn som donerats till Slottsskogen 1902. På grund av närheten till björnen kom villan snart istället att kallas för Björngårdsvillan.
               
Restaurangen totalförstördes i en brand lucianatten den 13-14 december 1951. Initiativet till ett återuppbyggande togs 1958 av representanter för Kristna Affärsmän och Näringsidkare (KAN) i Göteborg, tillsammans med ett sextiotal ideella och kristna organisationer som bedrev ungdomsverksamhet. Målsättningen var att skapa en träffpunkt i Slottsskogen som kunde förmedla en kulturell, ideell och kristen fostran till ungdomar samt att på samma tomt uppföra en byggnad för "konditori- och restaurangverksamhet". Den nya Björngårdsvillan invigdes den 4 november 1962 av kanslirådet O. Larnstedt från socialdepartementet. Idag bedrivs caféverksamhet. 
              
                     Tidigt 1900-tal kanske                                      3 maj 2020