söndag 26 februari 2023

Hällristningarna i Massleberg

Masslebergs hällristningar med beteckningen Skee 614:1 finns öster om Strömstad i Bohuslän, cirka 80 meter från Masslebergs gravfält. På en klippvägg syns flera delvis överlappande ristningar från bronsåldern.

Omgiven av talrika skålmärken föreställer ristningarna ityfaliska män, några bär eller lyfter yxor, spjut och sköldar. Fotspår, ett gittermönster, ett solkors, små och stora fartyg, hjortar och hundar, och diverse andra bilder. Små drag i roddskeppet symboliserar besättningsmedlemmarna. "Kroken" på fartygsbilden indikerar en lur.

Den ovanliga bilden av en man som bär ett skepp är nästan exakt densamma som skildringen av skeppsbärare på en annan klippvägg i Bohuslän. Den kan därför föreställa en tidig nordisk myt.
                 
Hällristningarna i Massleberg 27 juli 2004


          
Bland motiven finns en scen där en hjort är omgiven av hundar. Kanske det är en jakt. Hjorten ses ofta som en fruktbarhetssymbol eller manlighetssymbol. En man som verkar bära en sköld är strax bakom hjorten. Kan han vara jägaren? Men han saknar vapen.  

En annan hjort finns ombord på ett skepp. Den en ovanligt stor krona. Krokarna som sticker upp är lurblåsare. Bronsålderslurarna som man kan se på många hällristningar fanns i verkligheten. Flera sådana lurar har hittats i Danmark. Dom är ett mästarprov i bronssmide.
         
              
                
              

Chappel viaduct i England

Chappel Viaduct är en järnvägsviadukt som korsar floden Colne 8 km väster om Colchester i England. Den färdigställdes 1849 av Eastern Union Railway, som senare ingick i Great Eastern Railway. Det är den längsta bron i East Anglia-regionen (320 m), och en av de största tegelbyggda strukturerna i landet.
              
Bild från 30 juni 2004. 

                 
               

torsdag 23 februari 2023

Labyrint söder om Ornunga

I Sverige finns omkring 300 kända labyrinter, i Finland cirka 200 och i Norge cirka 20. De flesta svenska labyrinterna ligger utmed kusterna och över hälften i Norrland. De nordiska labyrinterna består ofta av rader av kullerstenar, lagda i ett symmetriskt, snarare än slumpmässigt, mönster. De flesta labyrinter i landet härrör från 1300-talet och framåt, ett fåtal äldre labyrinter är belägna i anslutning till brons- och järnåldersgravar.
              
 Labyrinten vid Ornunga 13 juli 2004

Labyrinter är mytomspunna, och de anses allmänt ha haft en kraftig magisk betydelse. Många labyrinter är belägna vid fiskeplatser där det ansetts ge god fångst och vind att gå i labyrinter. I södra Sverige går de ibland även under namnet trälborg eller trälleborg, ej att förväxla med ringborgarna från vikingatiden. I trojaborgarna skall en sorts folkliga lekar eller skådespel ha försiggått, med temat av en ung man som söker sig in genom labyrinten, kanske besegrar faror på vägen, och slutligen når fram till den unga kvinnan i mitten.
        
Den röda markeringen visar labyrintens läge: 

            

tisdag 21 februari 2023

Stensättning på Stenungsön

Vid Tjörnbroarna finns det här fornminnet med magnifik utsikt över kustområdet. 

Stensättning är den skandinaviska forntidens vanligaste typ av gravöverbyggnad. Den förekommer från yngre bronsåldern till yngre järnåldern och består av packad sten i några få lager, oftast cirkelrund till formen. Kännetecknande för en stensättning är att den har en flack profil: den har ingen högre topp eller ås (som ett röse eller en hög har). Gravfynden, i den mån de förekommer, kan bestå av brända ben, rester av lerkärl, fibulor med mera.
            
  Stensättningen på Stenungsön 15 januari 2004
            

Stensättningen sedd ur en annan vinkel 3 maj 2008


Källön, Tjörnbroarna och Almön 3 maj 2008
         
Den röda markeringen här visar stensättningens läge: 
               
             

torsdag 16 februari 2023

Kungsportsplatsen i Göteborg då och sen

Två bilder från samma plats med ungefär 165 års mellanrum. 
              
På den vänstra ser man Kungsportsbron och Kungsportsplatsen på 1850-talet. År 1810 började man anlägga en välvd stenbro som stod klar 1811 och fick namnet Gamleportsbron eller Chausséebryggan. Efter det att Stora Teatern invigts den 15 september 1859, döptes bron om till Teaterbron.
                 
På 1890-talet hade bron tjänat ut, och 1898 startade rivningen av Teaterbron och byggandet av den nya inleddes. Efter tre år och med en arbetsstyrka på 150 man, stod bron klar i augusti 1901. Det är den bron som finns kvar idag. 
                
Klicka på bilden så kanske den blir större.
       
                           1850-talet                                                  27 maj 2017