Kungsportsplatsen i Göteborg då och nu

Två bilder från ungefär samma plats med cirka 300 års mellanrum.

Till vänster ser man Kungsporten som var en stadsport på nuvarande Kungsportsplatsen i centrala Göteborg. Den var placerad mellan de närliggande bastionerna Gustavus Magnus och Johannes Dux och stod helt klar 1704. Från slutet av 1700-talet användes Kungsporten till förvaring av straffångar. Genom kungligt brev 1835 befalldes att porten skulle säljas på offentlig auktion och det skedde också 1836. Porten skulle därmed få stå kvar med hänsyn till dess arketoniska värde. Men reparations- och underhållskostnaderna visade sig vara mycket stora. Man ville istället riva och låta uppföra en springbrunn på platsen. Stadens drätselkammare fastslog definitivt den 4 december 1838 att porten skulle rivas. Rivningsmassorna från Kungsporten forslades bort som fyllnadsgods till Skeppsbrokajen, som tillsammans med Stenpiren var den första kajen som anlades längs Göta älv i mitten på 1800-talet.

Till höger ser man det moderna stadslivet på Kungsportsbron som öppnades för trafik 1901.

                       Kungsporten på 1700-talet                                         Kungsportsbron 2017

Hjulebergs herrgård

Hjuleberg är en herrgård i Abilds socken, Falkenbergs kommun, Halland. Det var länge ätten Thotts huvudgård. Hjulebergs förste kände ägare var svenske marsken Erik Kettilsson Pukes dotter Katarina, gift med väpnaren Axel Kettilsson). Hon tycks ha innehaft gården redan 1370. Deras dotter Cathrine var mor till de ryktbara och mäktiga Axelssönerna (Tott). Åke Axelsson (Tott) löste ut sina bröder och blev ensam ägare till Hjuleberg. Godset tillhörde släkten Thott och genom ingifte även släkten Kruse fram till 1632. Då köpte landshövding Bengt Lilliehöök godset för 11 419 daler silvermynt och 13 öre. Släkten Lilliehöök fortsatte att äga godset fram till 1851. Mellan 1851 och 1907 var Hans Christopher Wilhelm Puggaard, Rudolf Puggaard, Ludvig von Segebaden och Gustav von Segebaden i tur och ordning ägare till godset. Därefter har det varit i släkten Treschows ägo. Ägaren till Hjuleberg hade från 1658 och fram till 1927 patronatsrätt inom Abilds socken.

Karta

Hjuleberg 4 maj 2009

Kungsportsplatsen i Göteborg då och sen

Två bilder från ungefär samma plats med många års mellanrum. 2017 är det ett modernt och myllrande gatuliv men en gång i tiden var det helt annorlunda.

På förslag av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg byggdes en vattenreservoar på Kungsportsplatsen, ungefär där Karl IX:s staty nu står. Arbetet påbörjades i september 1786 och invigningen med musik, pukor och trumpeter skedde i juli 1797, varefter reservoaren fylldes med de 700 tunnor vatten som den rymde

                        1800-talet kanske                                                  2017

Vattenreservoaren stod kvar sedan den tjänat ut, och inrymde från 1892 en poliklinik som 1898 flyttade till den då lediga artillerikasernen vid Kaserntorget och 1908 till Gamla Sahlgrenska. Det är denna reservoar, som namngivit kvarteret Vattenkällan, som är det minsta av kvarteren längs Kungsgatan. Reservoaren revs 1899 i samband med att Östra Hamnkanalen fylldes igen.
              

Hällristning i Harestad

Fornminne med RAÄ-nummer Harestad 61:1. En ristning av ett skepp från bronsåldern.

Olika teorier har framförts hur dessa tidiga båtar såg ut. Grunden är ursprungsbåten som bevisligen var den enkla urholkade stocken från stenåldern som man sen byggde vidare på. Bronsåldersbåten på de flesta hällristningar, med det karakteristiska utseendet av en "släde" på medar, är enligt vissa teorier en utveckling av stockbåten försedd med utriggare för att öka sidostabiliteten där "meden" undertill, utgör utriggaren som är förbunden med själva skrovet eller stocken med ett större eller mindre antal tvärgående strävor.

Det finns belagt från utgrävningar av senare tiders bosättningar att man också gjort "tandembåtar" av två lika stora stockbåtar tätt intill varandra som förenades med tvärgående strävor likt en hoptryckt katamaran vilket ger betydligt högre sidostabilitet och bärighet än enbart ett skrov. Om utriggare användes var det naturligtvis i hög grad kännetecknande för föremålet "båt" för bronsåldersmänniskan.

Bild från 10 juni 1996