Livereds säteri 5 april 2007

I Hålanda ligger Livereds säteri, omnämnt som sätesgård 1574 (Liffwarodh). Namnet anses innehålla det fornsvenska mansnamnet Live samt röd eller ryd, för röjning, med andra ord Lives röjning. Sedan 1834 lyder säteriet under Kobergs fideikommiss (i Lagmansereds församling, Trollhättans kommun / Bjärke härad). Rikspressen har följt den långvariga konflikten om friköp mellan arrendatorerna av en grupp torp i Hålanda och friherre Niclas Silfverschiöld.

              

Livered brukar omnämnas för att Gustav III övernattade där 1766 på hemväg från Köpenhamn, där han hämtat sin blivande gemål Sofia Magdalena. Hon bodde dock granngårds på Gräfsnäs slott.

                

Carl von Linnés lärjunge, Kina-fararen Pehr Osbeck, föddes på torpet Oset under Livered. I samband med firandet av Pehr Osbecks 250-årsdag reste Hålanda Hembygdsförening den 2 juni 1973 en minnessten vid ruinen av det ursprungliga torpet Oset.

               

               

                  

Pjätteryd hembygdsgård 10 km nordväst om Älmhult 1999

       
             

Bergs 1000-talskyrka väster om Halden 6 juli 1998

         
             

1600-tals gästgivaregård öster om Värö 11 juli 1997

         
             

Hällkista i Krokslätt 1 augusti 1996

Stenåldersgrav med beteckningen Mölndal 17:1.


       
       

Hjulebergs herrgård

Hjuleberg är en herrgård i Abilds socken, Falkenbergs kommun, Halland. Det var länge ätten Thotts huvudgård. Hjulebergs förste kände ägare var svenske marsken Erik Kettilsson Pukes dotter Katarina, gift med väpnaren Axel Kettilsson). Hon tycks ha innehaft gården redan 1370. Deras dotter Cathrine var mor till de ryktbara och mäktiga Axelssönerna (Tott). Åke Axelsson (Tott) löste ut sina bröder och blev ensam ägare till Hjuleberg. Godset tillhörde släkten Thott och genom ingifte även släkten Kruse fram till 1632. Då köpte landshövding Bengt Lilliehöök godset för 11 419 daler silvermynt och 13 öre. Släkten Lilliehöök fortsatte att äga godset fram till 1851. Mellan 1851 och 1907 var Hans Christopher Wilhelm Puggaard, Rudolf Puggaard, Ludvig von Segebaden och Gustav von Segebaden i tur och ordning ägare till godset. Därefter har det varit i släkten Treschows ägo. Ägaren till Hjuleberg hade från 1658 och fram till 1927 patronatsrätt inom Abilds socken.

Karta

Hjuleberg 4 maj 2009

Röse i Synneröd i Göteborg

Det är möjligt att detta är röset med beteckningen Lundby 17:1. Och det finns troligen inte längre för alla rösen i det här området är borttagna enligt Fornsök.

Gravrösen förekommer talrikt längs den bergiga västkusten. Ofta har de vid utsikt över havet. Rösen byggdes för skelett- eller brandbegravning av en individ och tillhör i allmänhet bronsåldern (1500 - 500 f Kr). Många rösen byggdes över en stenkista i vilken den döde placerades tillsammans med någon gravgåva.

             Bild från 9 maj 1996

       
     

Gravrösen i Kärrdalen i Göteborg

Fornminnen med beteckningarna Tuve 60:1 till Tuve 60:4.

Gravrösen förekommer talrikt längs den bergiga västkusten. Ofta har de vid utsikt över havet. Rösen byggdes för skelett- eller brandbegravning av en individ och tillhör i allmänhet bronsåldern (1500 - 500 f Kr). Många rösen byggdes över en stenkista i vilken den döde placerades tillsammans med
någon gravgåva.

Bilder från 2014. 

Gunnebo slott

Gunnebo slott byggdes under slutet av 1700-talet som sommarvilla åt den förmögne göteborgsköpmannen John Hall. Hela anläggningen med slott och trädgårdar ritades och planerades av Carl Wilhelm Carlberg som var Göteborgs stadsarkitekt. Den första officiella middagen på slottet hölls år 1796. Anläggningen var då ett av landets mest magnifika och moderna sommarnöjen.

Under vinterhalvåret bodde familjen inne i Göteborg. På Gunnebo kunde de förverkliga drömmen om det ljuva lantlivet. Gunnebo slott ses idag som ett av Sveriges främsta exempel på nyklassicistisk byggnadskonst.

 Gunnebo slott 1993

 1997

I en linje från norr till söder löper en franskinspirerad stilträdgård med terrasser och formklippta häckar. Denna omges av den naturromantiska engelska parken.

 2011

Runstenen Olsbrostenen i Frugården i Åsarp

Den är 2,1 meter hög och 1,6 m bred. Med en jämförelse med danskt material kan stenen ha ristats på 970-talet. Ursprungligen var de ofta målade helt och hållet i färg. Idag är endast själva ristningen ifylld med röd färg, medan ytorna är omålade. Överst avbildas ett kors, och därunder återfinns ett lejon av samma typ som bl.a. finns på den kungliga Jellinge-stenen på Jylland, vilken restes i slutet av 900-talet. Olsbrostenen är den enda stenen i Sverige som omnämner Estland. Andra närliggande runstenar i den norra delen av Ätradalen berättar om färder såväl västerut som österut.

Texten på stenen lyder: "Guve reste denna sten efter Olav sin son, en mycket dugande ung man. Han blev dräpt i Estland. Håvard högg stenen."

Olsbrostenen 2010

Bjertorp slott

Bjertorp slott på Varaslätten i Vara kommun stod klart 1914. Beställare var Knut Henrik Littorin och Maria Littorin. Numera drivs verksamheten av Winn Hotel Group.

Bjertorp slott 1997

2017

Runstenen i Velanda

1912 skulle August Jakobsson i Skattegården i Velanda flytta på en gammal stengärdsgård. Han upptäckte då att en av stenarna hade runor. Runstenen finns inte omnämnd i några äldre källor och var den ursprungligen stått är okänt. 

Texten på stenen lyder: "Tyrvi reste denna sten efter Ogmund, sin make, en mycket god tegn. Tor vige". 

Speciellt med den här runristningen är att inskriften avslutas med en åkallan av guden Tor. Och det kan ha med att göra att stenen ska skyddas.

Ristaren använder en ålderdomlig form av m-runan vilket tyder på hög ålder. De flesta forskare lutar åt att den är från 1000-talets början.

Ordet tegn kan betyda fri bonde, odalman eller krigare, medlem av kungens hird.

Runstenen har beteckningen Väne-Åsaka 8:1. Bilden är från 1997.

Skallsjö kyrkoruin

Skallsjö kyrkoruin ligger i västra delen av Floda som ligger cirka 15 kilometer öster om Göteborg. Se karta nedan.

Kyrkan uppfördes på 1200-talet på en då central plats i orten. 1686 tillbyggdes den åt öster cirka 9 meter. Kyrkan uppfördes av gråsten som var putsad både in- och utvändigt och den var försedd med spåntak. I kyrkan fanns familjegravar för ätterna Örnevinge och Trana. En altartavla skänktes 1758 av CW von Döbeln.

1774 reparerades kyrkan, varvid bland annat innertaket välvdes och målades. Vapenhuset i väster revs förmodligen under 1800-talet. 1863 övergavs medeltidskyrkan då en ny och mer centralt belägen kyrka uppförts. Därefter förföll den äldre snabbt. På grund av det kraftiga förfallet revs den 1896.
Kyrkoruinen renoverades åren 1936–1937. Den medeltida dopfunten har återfunnits och förvaras nu i den nya kyrkan.

Skallsjö gamla kyrka 1894. Övergiven och förfallen sen mer än 30 år tillbaka.

Kyrkoruinen i november 2011. 

Karta över kyrkoruinen. Det finns en busshållplats vid vägen strax utanför ruinen.

Bohus fästning

Bohus fästning anlades 1308 av den norske kungen Håkon Hålägg på Bagaholmen i anslutningen mellan Göta älv och Nordre älv. för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Den kunde också vara vinterförläggning åt de belägrande trupperna vid Ragnhildsholmen, ett hinder för kommunikationen mellan Ragnhildsholmen nedströms och hertig Eriks borg Lödösehus uppströms via Göta älv, samt dessutom minska Ragnhildsholmens betydelse eftersom Bohus låg bättre till för kontroll av både Göta- och Nordre älv.

Från Bohus behärskades trafiken på älven, speciellt sedan Norge på mot medeltidens slut fått Surte och Skårdals byar på östra älvstranden. Under 1400-talet tog Norge upp tull för de som passerade förbi från och till Lödöse. Svenskarna tyckte det var en oskälig tull och det var en av anledningarna till att flytta Lödöse närmare älvmynningen till nuvarande Gamlestaden i Göteborg.

Den nutida ruinen är resterna av 1500- och 1600-talens borgbyggnadskonst och restaurerade i modern tid.

I alla strider mellan Danmark-Norge och Sverige fram till 1700-talet var Bohus i elden. Den har blivit belägrad 14 gånger men aldrig blivit erövrad. Det var till exempel inte lönt att beskjuta den med för små kanoner.

Bohus var norskt fram till freden i Roskilde 1658, då Bohuslän blev svenskt och slottet förlorade sin betydelse som gränsfästning.

Fästningen 1658. Samma år som Bohuslän blev svenskt och fästningen överlämnades till Sverige.

1680-1700 var den landshövdingens residens men förlorade mycket av sin militära betydelse eftersom det inte längre var ett gränsfäste. Under Karl XII:s regering flyttades makten över Bohuslän till Göteborg, och han lät också flytta kanonerna därifrån till Sundsborg (i Svinesund).

Kungälv och fästningen på 1700-talet.

Mellan 1300-talet och 1700-talet var fästningen även ett fängelse. Där satt kung Albrekt av Mecklenburg, bondeledaren Herolf Hydefad, danska adelsfrun Anne Lykke, en av ledarna för Dalupproret 1743, Pung Erik Ersson från Skeberg, med flera.

I mitten av 1700-talet beslöts att man skulle låta fästningen förfalla. Reparationsarbeten pågick in på 1780-talet men förslog inte långt. 1789 började man riva fästningen men arbetena förbjöds 1796. Sedan pågick omfattande utgrävnings- och konserveringsarbeten 1898-1904.

Idag är Bohus fästning ett populärt turistmål.

Den som vill läsa mer om Bohus fästning kan göra det i Wikipedia. 

Fästningen och kyrkan 1875 - 1880.

 Västra sidan 1991-1992.

 Sedd från Jordfallsbron 1993-1995.

Numera är Bohus fästning ett populärt turistmål. Här är en biljett till fästningen under ett besök där 2003.

 Utsikt mot Nordre älv från fästningen.

 Fästningen sedd från berget i norr 2010.

 Västra sidan 2011.

 Fästningen upplyst en kväll 2014.

Sedd från Eriksdal i söder 2014.

Karta över Bohus fästning.