fredag 23 maj 2025

Chichén Itzá

Chichén Itzá är en övergiven stad från mayakulturen, belägen i sydöstra Mexiko cirka 190 km sydväst om Cancun på norra Yucatánhalvön. Den är sedan slutet av 1800-talet föremål för arkeologiska utgrävningar och en av mayakulturens mest kända ruinstäder. Platsen upptogs 1988 på Unescos världsarvslista, och den 7 juli 2007 blev den utsedd till ett av världens sju nya underverk.

Slottet (El Castillo)

Staden var betydande 500-900 e.Kr. och invaderades av itzáfolket på 900-talet. Namnet betyder "mynning av källor från itzáfolket", syftande på regionens cenoter (slukhål). Stadens storhetstid slutade cirka 1400. På 1800-talet återfanns ruinerna i djungeln; flera tempel, som Krigarnas tempel, har restaurerats. Här finns reliefer av den befjädrade ormen Kukulkan, identisk med aztekernas Quetzalcóatl. Vid vår- och höstdagjämningarna bildar solljuset en ormliknande skugga längs Kukulkan-pyramidens norra trappa, som "krälar" ner mot ett ormhuvud och pekar mot en helig cenote där offerceremonier hölls.

Chichén Itzás bevarade arkitektur är imponerande. En framstående plats är Bollplanen, Amerikas största historiska bollarena, 166 x 68 meter, med en bredvidliggande Tzompantli för uppvisning av skallar. Mest känd är Slottet, även kallad Kukulkan-pyramiden, en 24 meter hög byggnad med 9 terrasser som symboliserar mayatronens himlavärldar och 365 trappsteg till toppen där Kukulkans tempel finns. Krigarnas tempel är rikt dekorerat med ansiktsmasker och ett altare tillägnat Chac Mool vid trappans slut. Ett stort torg, Tusen kolonner, omges av långa kolonnader. Bland andra byggnader finns Benhuset, en pyramidformad grav för översteprästen; Observatoriet, känt som "Snäckan" med sitt karakteristiska torn; Kyrkan, ett litet tempel med ansiktsmasker tillägnat Chaac; Nunnehusen, som egentligen var förvaltningsbyggnader; och Huset med de dolda skrifterna, ett palats med hieroglyfiska inskriptioner.
              
Bollplanen (Juego de pelota)


Några föremål som har grävts ut från området: 

Itzamna-kärl som kommer ut ur krokodil, Mayapan, postklassisk, 1250-1550 e.Kr


Skål, senklassisk, 600-900 e.Kr


Flintblad formade som lagerblad med mera


Här kan man gå runt bland lämningarna genom att klicka sig fram i bilden och dra den åt höger och vänster:

         

Karta över lämningarna: 
        
               

Plymouth Model 30U från 1930

Plymouth var ett amerikanskt bilmärke som producerades av Chrysler Corporation och dess efterträdare DaimlerChrysler. Märket lanserades 1928 för att konkurrera i det som då beskrevs som det "lågprissatta" marknadssegmentet som dominerades av Chevrolet och Ford. Det blev en storsäljare för biltillverkaren fram till slutet av 1990-talet. Plymouth-bilar marknadsfördes främst i USA.
                    
Bild från juni 2007: 
              
             
Att köra en 1930 Plymouth Model 30U var en helt annan upplevelse än att köra en modern bil. Vad gäller styrning och bromsar krävdes det stor muskelkraft eftersom inga servofunktioner fanns, vilket gjorde både att svänga och bromsa fysiskt krävande. Växellådan var en manuell osynkroniserad historia som krävde dubbelkoppling för att få in växlarna smidigt. Prestanda och komfort var blygsam med en liten motor som gav långsam acceleration och enkel fjädring som resulterade i en skakigare färd. När det kom till säkerhet och vägkänsla erbjöd bilen mindre skydd vid kollisioner, men gav å andra sidan en mycket direkt och engagerande vägkänsla. Slutligen krävde underhåll att man var noga, då bilen var känslig för väder och krävde regelbunden omvårdnad för att hålla sig i skick.
            
Här är en närmare titt på inredningen med mera: 
                 
            

Runsten väster om Kinnarp

Ett fornminne med beteckningen Kinneved 39:1. Den stod tidigare i Sörby, Kinnvalds sn där den hade framtagits ur en bro. Folktraditionen menade dock att den ursprungligen stått på Alarps marker dit den återigen flyttades år 1935, till nuvarande plats. Runstenarna tillkom huvudsakligen mellan år 300 och 1130, och många av dom på 1000-talet.

Texten på stenen lyder: 
"Åle/Alle och Karle reste denna sten efter Frösten, sin fader, en mycket god tägn."

Bild från 12 juni 2007: 
          
                     
            

fredag 2 maj 2025

Fossil av ammonit

Ammoniter var marina blötdjur, nära släkt med dagens bläckfiskar, som levde inuti spiralformade, kammarlindade skal. De var aktiva rovdjur i forntidens hav och använde sannolikt sina tentakler för att fånga fiskar, kräftdjur och andra smådjur. Genom att reglera gas- och vätskeinnehållet i skalets kammare kunde de kontrollera sin flytförmåga och röra sig upp och ner i vattenmassan. De framförde sig genom att pressa ut vatten ur en rörformad sifon. Ammoniterna befolkade många olika marina miljöer, från grunda kustområden till djupare vatten, och fanns i världens alla hav under sin storhetstid.

180 miljoner är gammal fossil av ammonit hittad i Frankrike.

Dessa fascinerande djur levde under en enorm tidsperiod, från devon för cirka 400 miljoner år sedan fram till att de dog ut samtidigt som dinosaurierna för 66 miljoner år sedan. Under denna långa tid utvecklades tusentals olika arter med en häpnadsväckande variation i skalformer och storlekar. De flesta ammonitskal man hittar är några centimeter till någon decimeter stora, men det fanns jättearter vars skal kunde bli över en meter i diameter. Deras snabba utveckling och globala spridning gör att fossil av ammoniter är oerhört värdefulla för att datera bergarter.

Här är en ungefärlig bild av en ammonit i dess livsmiljö skapad med Gemini AI: