Fossil av Mosasaurus

Mosasaurier var en grupp utdöda havslevande kräldjur som levde under den sena Krita-perioden, för cirka 92 till 66 miljoner år sedan. De var inte dinosaurier, utan snarare släkt med dagens varaner och ormar. Dessa reptiler utvecklades från landlevande förfäder och anpassade sig fullständigt till ett liv i havet, med strömlinjeformade kroppar, kraftfulla simfenor och en stark, paddelliknande svans för framdrift. 
        

Tandfossil från en mindre Mosasaurus.

Mosasaurier hade en global utbredning och deras fossil har hittats på alla kontinenter, inklusive Antarktis. De trivdes i de varma, relativt grunda haven som täckte stora delar av jorden under Krita. I Sverige har man funnit fossil av mosasaurier i Skåne och angränsande områden, vilket visar att även dessa nordliga breddgrader en gång var hem för dessa marina rovdjur.

Mosasaurier var toppredatorer i sina ekosystem. Deras kost varierade troligen beroende på art och storlek, men man tror att de åt fiskar, sköldpaddor, bläckfiskar och till och med andra marina reptiler. Vissa av de största arterna, som Mosasaurus hoffmanni, kunde bli upp till 17 meter långa och var därmed bland de största rovdjuren i havet under sin tid. Mosasaurierna dog ut i samband med det stora massutdöendet i slutet av Krita-perioden, som även drabbade de icke-flygande dinosaurierna.

 Ungefärlig bild på en Mosausurus i en tänkt miljö skapad med AI. 
            

Dinosaurier i Svenska mässan

Dinosaurieskelett från Ryssland visades upp på Dinosaurium i Svenska mässan i Göteborg i juli 2005. Det är bland annat Tyrannosaurus. 

               

Tyrannosaurus är ett släkte stora köttätande dinosaurier som tros ha levt i slutet av kritaperioden för cirka 68 till 65,5 miljoner år sedan. Den enda enhälligt accepterade arten i släktet är typarten Tyrannosaurus rex (nylatin för "kung tyrannödla"), förkortat T. rex, vars fossiler påträffats i Nordamerika. Tyrannosaurus rex beskrevs och namngavs av Henry Fairfield Osborn 1905 och är traditionellt erkänd som den mest kända dinosaurien genom historien.

                      

                     

                    

Dinosaurieskelett i Naturhistoriska museet i Göteborg

Det är en Stegosaurus som är ett släkte dinosaurier som levde under yngre juraperioden och kritaperioden för 151–99 miljoner år sedan.

Naturhistoriska museet i Göteborg 27 november 2003.

Stegosaurus blev cirka 10 meter lång och vägde upp till 3 ton. Den fyrfotade växtätaren hade, liksom andra stegosaurider, korta framben men mycket längre bakben varvid höftpartiet var det "högsta" partiet.

Det är möjligt att Stegosaurus ställde sig på bakbenen ibland för att nå högre upp i träd när den betade. Längs Stegosaurus rygg löpte höga plattor, vilkas funktion och exakta position är okänd. Några teorier om deras funktion är att de ska ha skyddat dinosaurien mot angripande rovdjur. En annan möjlig teori är att plattorna ska ha kunnat fungera som vindfångare.

Stegos betyder tak på grekiska och likheten mellan djurets plattor och takpannor har gett det dess namn. Längst ut på svansen fanns två par hotfulla piggar (1 meter långa) som var ett bra försvar mot rovdinosaurier.

Djuret hade en liten hjärna som inte var större än ett plommon. Det fanns en tid då forskare faktiskt trodde att Stegosaurus hade en andra hjärna på buken. Hjärnans storlek fick forskarna att tro att den inte hade kunnat överleva utan en annan hjärna som styrde bakre delen av kroppen. I dag vet vi att detta inte stämmer.

Antagligen var arterna växtätare som gick på marken.
         

Animerade Stegosaurus i ett TV-program: