Grönsakstorget i Göteborg då och sen

Den vänstra bilden är kanske från början av 1900-talet. Den högra är från 7 maj 2020. 

            

               

Enligt en förordning från 1876 skulle all försäljning av grönsaker, rotfrukter och trädgårdsprodukter inom Vallgraven ske på just detta torg. Det var ett livligt handelscentrum för frukt, grönsaker och blommor.

Torget var en viktig mötesplats där bönder och trädgårdsmästare från omgivningarna kom in för att sälja sina varor direkt till stadens invånare. Det var en plats fylld av ljud, dofter och färger från de olika produkterna som erbjöds.

Handeln pågick ofta från tidig morgon, ibland redan vid 5-tiden på onsdagar och lördagar, för att erbjuda de färskaste varorna. 

Förutom att vara en handelsplats var torget även en viktig social mötesplats där folk träffades, utbytte nyheter och umgicks.

          

Billdals herrgård

Billdals gård ligger i naturområdet Billdals park i stadsdelen Askim och i Billdals primärområde i södra Göteborg.

                        

Billdals gård 14 juli 2024 

Egendomens första kända ägare var familjen Prytz 1663. År 1862 köptes egendomen av den kände grosshandlaren och träpatronen James Robertson Dickson som lade ut hundratusentals kronor på dess förskönande. Bland annat lät han riva det gamla huset, uppföra den stora villan och utvidga trädgården samt anlägga en park i engelsk stil. Herrgården användes av Dickson som sommarbostad. Arkitekt var Johan August Westerberg.

                

Då Dickson avlidit 1873 övertogs egendomen av arkitekten och byggmästaren August Krüger. Därefter köptes den 1890 av grosshandlaren Charles Felix Lindberg och efter tjugo år överläts herrgården till grosshandlaren Gustaf Werner som innehade den till sin död 1948. Även han utvidgade anläggningen genom att låta bygga ett stort växthus och arbetarbostäder samt byggnad om av stall och ladugård.

             

                  

Vykort från början av 1900-talet: 

              

Byggnadens läge: 

             

                        

Björngårdsvillan då och sen

Björngårdsvillan är en byggnad i Slottsskogen i Göteborg. 

Den första invigdes 1905. Där fanns en restaurang. Bakom villan låg en björngrotta med en björn som donerats till Slottsskogen 1902. På grund av närheten till björnen kom villan snart istället att kallas för Björngårdsvillan.

               

Restaurangen totalförstördes i en brand lucianatten den 13-14 december 1951. Initiativet till ett återuppbyggande togs 1958 av representanter för Kristna Affärsmän och Näringsidkare (KAN) i Göteborg, tillsammans med ett sextiotal ideella och kristna organisationer som bedrev ungdomsverksamhet. Målsättningen var att skapa en träffpunkt i Slottsskogen som kunde förmedla en kulturell, ideell och kristen fostran till ungdomar samt att på samma tomt uppföra en byggnad för "konditori- och restaurangverksamhet". Den nya Björngårdsvillan invigdes den 4 november 1962 av kanslirådet O. Larnstedt från socialdepartementet. Idag bedrivs caféverksamhet. 

              

                     Tidigt 1900-tal kanske                                      3 maj 2020

                           

                

Östra Hamngatan i Göteborg då och sen

Kungsporten, även Söderport och Gamleport, var en stadsport på nuvarande Kungsportsplatsen i centrala Göteborg. Den var placerad mellan de närliggande bastionerna Gustavus Magnus och Johannes Dux. Byggnaderna var placerade mitt i nuvarande Östra Hamngatan, dit hörnet av Vallgatan pekar.

             

Kungsporten byggdes 1621 och revs 1838. Den fungerade som kontrollplats för folk och gods som skulle in i staden där en tullavgift togs upp. Portbyggnaden användes även som garnison för stadsvakten, och på andra våningen fanns ett häkte. Högra flygeln var högvakt för Göta artilleriregemente.

           

                                1787                                                                2017

             

Vallgraven i Göteborg då och sen

Två bilder från ungefär samma plats med 141 års mellanrum. På 1800-talet en båthamn och idag ett minne av gamla tider. 

         

                                   1876                                                        28 maj 2017

          

Kvastfening

Tofsstjärtfisk[4] (Latimeria chalumnae), även blå kvastfening eller havstofsstjärt, är en fiskart som beskrevs av Smith 1939. Tofsstjärtfisken ingår i släktet Latimeria och familjen gombessor (Latimeriidae). IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad. Inga underarter finns listade. På engelska kallas den ofta coelacanth eller latimeria.

Bilder från Naturhistoriska museet i Göteborg 2006. 

           

Tofsstjärtfisk är den fiskart som ofta avses med "kvastfening", men egentligen omfattar kvastfeningar en grupp fossila fiskar med kvastfeniga extremiteter vilka dog ut för 70 miljoner år sedan. Denna kvastfening, som ofta har kallats levande fossil, har däremot aldrig hittats som fossil i sedimentära bergarter utan bara som levande fiskart utanför sydöstra Afrika (mest kring Komorerna). År 1997 upptäcktes dock ett bestånd i Indonesien som vissa auktoriteter kategoriserar som den egna arten Latimeria menadoensis.

            

            

1938 fick intendenten vid East London Museum i Sydafrika, Marjorie Courtenay-Latimer, via trålarkapten Hendrik Goosen information om en oigenkännlig fisk ombord på trålaren Nerine. På avstånd upptäckte hon en blå fena hon inte kunde identifiera.

             

           
Fisken hade fångats på fyrtio famnars djup utanför Chalumnaflodens mynning. Eftersom Goosen aldrig sett något liknande ringde han museet. Den fiskart hon sedermera fick se, och som uppenbarligen levt några timmar tidigare, hade fjäll som tydde på att det var en ganoid. Efter att inte funnit något liknande i referensmaterial tog hon kontakt med ordföranden för museets styrelse, medicine doktorn Bruce-Bays, som menade att det bara var en havsabborre. Courtenay-Latimer bad den dåvarande auktoriteten på fiskar, professorn i iktyologi, James Leonard Brierley Smith, komma och bese fisken. Tillsammans med inbjudan skickade hon med ett antal fiskfjäll och professorn anlände till East London efter bara någon dag. Smith bestämde att den 50 kg tunga fisken tillhörde en grupp som hittills bara varit känd som fossil, och som troddes vara utdöda sedan 70 miljoner år.

             

Centralstationen i Göteborg då och sen

Fotad på samma plats med 165 års mellanrum. Den öppnade 1858 så den var ganska ny i den vänstra bilden. 

                                 1858                                                     6 november 2023

           

På 1830- och 1840-talen började järnvägar byggas i en del länder i Europa, men i Sverige tvekade man inför kostnaderna. I början av 1850-talet beslutade dock staten att anlägga några huvudbanor, bland annat Göteborg–Stockholm. Denna järnvägs första sträcka var Göteborg–Jonsered som invigdes den 1 december 1856, en av de första i Sverige.

              

Mellan Göta älv och den gamla landsvägen, byggdes det första stationshuset — provisoriskt till att börja med — och hit flyttade 1855 en tillförordnad stationschef, en maskiningenjör, en tillförordnad bokförare, en biljettförsäljare samt en tillförordnad konduktör. I ett hus vid Lilla Bommen inrättades "JernvägsBureaun" med chefen, överste Nils Ericson samt två ingenjörer, en kamrer, en materialförvaltare, en ritare, två bokhållare och en vaktmästare. I Hypoteksföreningens hus vid Gustaf Adolfs torg inhystes kassören, det juridiska ombudet samt läkaren. Sammanlagt sexton personer, fördelade på tre byggnader. Två spår ledde in till bangården och ett spår var utdraget till Lilla Bommens hamn.

             

Stationshuset är byggt på resterna av bastionen Johannes Rex och ravelinen Prins Fredrik, utanverk till den tidigare stadsmuren. Det gamla kvartersnamnet var Kvarteret 9 Nye Port, och det nuvarande är kvarteret Drottningtorget. Centralstationen hette ända in på 1900-talet Statens järnvägsstation, för att kunna skilja den från Göteborgs tre övriga järnvägsstationer. På centralstationens plats stod tidigare Blomster-Jöran, det var namnet i folkmun på den skampåle som fanns utanför det dåvarande länshäktet.

           

Byggnaden uppfördes för Västra stambanan 1856–1857, efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd, känd som chefsarkitekt för Statens Järnvägars arkitektkontor 1855–1895. Från början fanns det i stationsbyggnadens bottenvåning en stor vestibul och två väntsalar samt restauranger; en för första och andra klass och en för tredje klass. Här fanns även rum för polis samt ett diligenskontor. I den norra delen av stationsbyggnaden var det en banhall där tågen körde in och passerade ut på den nuvarande Nils Ericsonsplatsen. Norrut fanns det verkstäder och godsmagasin samt ytterligare spår. Av byggnadens utsmyckningar togs mycket bort på 1870-talet då huvudbyggnadens tak ändrades och fick sin nuvarande branta form. 

Jag tar med de lösa bilderna också om nån vill spara dom: 

               

               

Kungsportsavenyn i Göteborg då och sen

Gatuliv på 1800-talet till vänster och 27 maj 2017 till höger. 

                     

Engelska kyrkan i Göteborg då och sen

Två bilder från samma plats med omkring 157 års mellanrum. 

             

Kyrkan invigdes den 30 november 1857. Redan 1691 fanns i Göteborg en Engelsk reformert församling som 1741 fick religionsfrihet och därmed rätt att bygga en kyrka. Till "kyrka och wåningsrum" uppförde församlingen 1759 ett trevåningshus vid Östra Hamngatan 19, senare kallat det Hallska huset (efter John Hall den äldre). Engelska präster var anställda fram till 1785, varefter gudstjänster fram till 1822 förrättades av präster som tillfälligt befann sig i staden. Först därefter fick församlingen en egen pastor.

                   

                              1857-1860                                                     2017

                           

            

                  

Kungsportsplatsen då och sen

Två bilder på ungefär samma plats i Göteborg med omkring 300 års mellanrum. 

På den vänstra bilden ser man Kungsporten som var en stor byggnad med en gång igenom, och fungerade som kontrollplats för folk och gods som skulle in i staden där en tullavgift togs upp. Portbyggnaden användes även som garnison för stadsvakten, och på andra våningen fanns ett häkte. Högra flygeln var högvakt för Göta artilleriregemente. Portens vaktstyrka kunde i slutet av 1600-talet uppgå till närmare 60 man, eftersom de också vaktade bastionerna och ravelinerna runtomkring. 1838 fastslogs att porten skulle rivas

         

På bilden till höger ser man flanörer på Kungsportsbron 28 maj 2017.

                    

                               1700-talet                                               28 maj 2017
         

Göteborg omkring år 1700 och i nutid

En jämförelse mellan två bilder från ungefär samma plats med omkring 300 års mellanrum. 

Den övre bilden är från Erik Dahlbergs verk Suecia antiqua och är från ungefär 1690-1710. En unik bild som ger oss en föreställning om hur Göteborg såg ut på den tiden. Man ser Skansen Kronan, Skansen Lejonet, murarna vid vallgraven och kvarnen på Kvarnberget. 

Den undre bilden är från Redbergsparken 25 maj 2012. Ett helt annat utseende på staden. Det är andra proportioner på byggnaderna. Erik Dahlberg har överdrivit deras storlek ibland. Och det finns ibland med planerade ändringar som sedan inte genomfördes. 

           

               

Läget för den undre bilden: 

            

                  

Östra Hamngatan i Göteborg då och sen

Två bilder tagna från samma plats med omkring 125 års mellanrum. 

            

Till vänster är Östra Hamnkanalens södra del från Stora Hamnkanalen till Kungsportsplatsen fortfarande kvar. Den lades igen från mars till juni 1898, då den ökande trafiken krävde mer utrymme.

             

Under 1890-talet var kjolarna smalare, och dess vidd mer jämnt fördelad runt kroppen. Då var blusen särskilt populär: den var då heltäckande, med hög hals och krage, med långa ärmar och vida puffärmar, så kallade fårbogsärm, ovanför armbågen. Den typiska 1890-talsmodet var att bära en sådan blus till en rak långkjol med skärp och hatt. 

           

Till höger syns ett modernt gatuliv så som det var 2017 med flanörer och buss 50 som är på väg till Kallebäck. 

             

Klicka på bilden så blir den kanske större.

             

                         1890-talet                                                     27 maj 2017

               

Hagakyrkan i Göteborg då och sen

Två bilder från samma plats med omkring 160 års mellanrum. Uppförandet av Hagakyrkan påbörjades 1856 och slutfördes 1859.

                           

                          1859-1862                                                  28 maj 2017

          

Kungsportsplatsen i Göteborg då och sen

Två bilder från samma plats med ungefär 165 års mellanrum. 

              

På den vänstra ser man Kungsportsbron och Kungsportsplatsen på 1850-talet. År 1810 började man anlägga en välvd stenbro som stod klar 1811 och fick namnet Gamleportsbron eller Chausséebryggan. Efter det att Stora Teatern invigts den 15 september 1859, döptes bron om till Teaterbron.

                 

På 1890-talet hade bron tjänat ut, och 1898 startade rivningen av Teaterbron och byggandet av den nya inleddes. Efter tre år och med en arbetsstyrka på 150 man, stod bron klar i augusti 1901. Det är den bron som finns kvar idag. 

                

Klicka på bilden så kanske den blir större.

       

                           1850-talet                                                  27 maj 2017

               

Dinosaurieskelett i Naturhistoriska museet i Göteborg

Det är en Stegosaurus som är ett släkte dinosaurier som levde under yngre juraperioden och kritaperioden för 151–99 miljoner år sedan.

Naturhistoriska museet i Göteborg 27 november 2003.

Stegosaurus blev cirka 10 meter lång och vägde upp till 3 ton. Den fyrfotade växtätaren hade, liksom andra stegosaurider, korta framben men mycket längre bakben varvid höftpartiet var det "högsta" partiet.

Det är möjligt att Stegosaurus ställde sig på bakbenen ibland för att nå högre upp i träd när den betade. Längs Stegosaurus rygg löpte höga plattor, vilkas funktion och exakta position är okänd. Några teorier om deras funktion är att de ska ha skyddat dinosaurien mot angripande rovdjur. En annan möjlig teori är att plattorna ska ha kunnat fungera som vindfångare.

Stegos betyder tak på grekiska och likheten mellan djurets plattor och takpannor har gett det dess namn. Längst ut på svansen fanns två par hotfulla piggar (1 meter långa) som var ett bra försvar mot rovdinosaurier.

Djuret hade en liten hjärna som inte var större än ett plommon. Det fanns en tid då forskare faktiskt trodde att Stegosaurus hade en andra hjärna på buken. Hjärnans storlek fick forskarna att tro att den inte hade kunnat överleva utan en annan hjärna som styrde bakre delen av kroppen. I dag vet vi att detta inte stämmer.

Antagligen var arterna växtätare som gick på marken.
         

Animerade Stegosaurus i ett TV-program:

             

Angereds kyrka

Den första kyrkan uppfördes ursprungligen troligen redan på 1200-talet, men nuvarande enskeppiga salsbyggnad tillkom vid en restaurering 1791, på delar av den äldre stenkyrkans grundmurar. Kyrkan fick då sin nuvarande storlek och exteriör, som består av vapenhus i väster, långhus med fullbrett tak och sakristia. Den senare byggdes till på 1920-talet. I väster finns det medeltida murverket bevarat och exteriören är i stora drag bevarad från 1790-talet.

Bilden är från 26 februari 2003.

               

Utsikt mot Älvsborgs fästning 16 september 2000

Befinner mig på ett berg strax öster om Arendal i Göteborg. Där finns även ett fint gravröse.

                     

Gravröse i Björlanda i Göteborg 25 augusti 2000

             

Labyrint på Gamlestadsberget i Göteborg 23 april 2000

Skansen Kronan i Göteborg 10 mars 1998