Kultehamn på Orust

En stig med ett flertal lämningar av torp från 1800-talet och 1900-talet. Bilder från 30 april 2008.

               

            

Röd markering visar stigens början: 

             

     

Äldre hus i Skultorps fornby

Skultorps fornby ligger 2 km söder om Skövde och där finns flera hus från 1700-1800-talet. 

              

Den i översta bilden är Sahlbergsstugan, som är fornbyns äldsta byggnad. Den byggdes troligen under 1700-talet på denna platsen. den byggdes till under mitten av 1800-talet av ägaren Johannes Sahlberg som var finsnickare. Där fanns i början förstuga, förrådsdel och bostadsrum med öppen spis. Efter tillbyggnaden fanns det ett större rum, snickeriverkstad och murstocken med öppna spisar. Den sista ägaren var Maria Naemi Sahlberg som bodde i stugan fram till sin död 1961. Bilden är från 10 juni 2007: 

                

             

Vy på fornbyn från Google maps street view: 

               

             

               

Bastöna 1860-talsgård

Bastöna 10 km nordväst om Falköping är en av Västergötlands bäst bevarade gårdar från 1860 talet. Den är unik då den är orörd precis som den var omkring 1860 då den byggdes. Den ligger lummigt inbäddad i ett gammalt odlingslandskap och består av två inredda boningshus, en ladugård, ett mindre svinhus och ett utedass. Förr hade torpen inget indraget vatten och el. Gården var i stort sett självförsörjande med jordbruk, fiske och skog. Det var ett strävsamt liv. Den sista bonden som brukade gården var Einar och hans fru Hilma fram till 1957.

                    

                     

             

Ramnaparken i Borås

Ramnaparken är en av Borås största parker sedan början av 1900-talet. Den ligger väster om stadskärnan och består huvudsakligen av två sevärdheter, dels Ramnasjön med dess fågelkoloni och dels det omfattande kulturhistoriska friluftsmuseet Borås museum på en höjd ovanför sjön.

           

Bilder från 18 april 2007.

           

                 

             

Soldattorpet vid Järbo

Soldattorp var i Sverige och Finland ett torp som byggts åt och användes av en indelt soldat i det ständiga knektehållet (indelningsverket) från 1680-talets början till år 1901 då allmänna värnplikten tog över.

             

Soldattorpet Bräckan och det lilla halmtäckta sommarfähuset ligger cirka en kilometer sydöst om Järbo kyrka i Dalsland. Områdets förening förvärvade soldattorpet 1952 och det flyttades 1972 till dagens plats. Torpet är öppet och går att besöka dagtid under hela året.

           

Bilder från 12 april 2007.

                                    

             

               

Teklas stuga

Den byggdes 1875 och finns 10 km norr om Uddevalla utmed vägen till Ödeborg. Stugan kallades Parken och den sista som bodde här hette Tekla. Hon bodde tillsamamns med sin mor. Tekla lämnade stugan 1956 och flyttade in i ålderdomshemmet Dagsholm. 

               

Bilder från 10 april 2007. 

                  

                      

             

Vallby friluftsmuseum i Västerås

Vallby friluftsmuseum började anläggas 1921 och drivs idag av Västerås stad. Museet visar miljöer från både stad och landsbygd, varav den äldsta är från 1600-talet. Inom området finns bevarade trä- och stenhus från stad och land, utrotningshotade lantrasdjur, odlingar av kultur- och prydnadsväxter samt konsthantverk. Och där finns skådespelare i tidsenliga kläder som gör uppvisningar. Idag är Vallby friluftsmuseum ett av Sveriges största friluftsmuseer med ett 40-tal byggnader.

               

De översta utomhusbilderna är från 19 april 2006: 

                  

                 

                                  

Bilder från 2015 på interiörer:  

                 

Arbetarbostadens byggnad låg ursprungligen vid Gamla Bryggerigatan i Västerås och flyttades till museet 1938. På bottenvåningen ligger en lägenhet om ett rum och kök som visar inredningen från omkring 1910. På övre våningsplanet finns ytterligare en bostad dock utan möbler.

Arbetarbostaden från omkring 1910.

Bondgården på Vallby friluftsmuseum är en typisk västmanländsk bondgård med totalt fjorton byggnader. Mangården uppfördes på 1700-talet och stod ursprungligen i Munktorps socken. I gårdens helgdagsstuga finns väggmålningar från 1770. Bland övriga byggnader märks en loftbod, en stolpbod, undantagsstuga, portlider, stall, fähus och husbehovssmedja.

Museets byskola byggdes 1877 och stod i Nora socken. I klassrummen kunde upp till 20 barn få sin undervisning. Men elevantalet varierade mellan sex och 30. Skolan lades ner 1926 och flyttades till museet 1982. Interiören härrör från omkring 1910. Till skolan hör även en skolträdgård med grönsaker som var vanliga kring sekelskiftet 1900. 

            

Karta: 

             

               

Äskhults by i vinterskrud

Äskhults by är ett kulturreservat på krönet av en skogbevuxen höjd i Förlanda socken i Kungsbacka kommun. Den består av fyra gårdar och elva byggnader från 1600–1800 talen, vilka ligger runt det lilla bytorget från 1700-talet. 

          

Byn har numera inga boende kvar och är bevarad i historiskt skick. Den består av fyra gårdar och den skiftades på ett sådant sätt att husen inte behövde flyttas, vilket har gjort att den bevarat sin gamla struktur. Den sista boende dog 1964 och genom lobbying under 1940- och 1950-talen kom byn att bevaras.

        

Bilder från 27 februari 2006.

               

               

               

            

             

                  

             

             

Hembygdsparken i Sävsjö

Sävsjö Hembygdspark är öppen för allmänheten och där finns sju byggnader från 1700- och 1800-talen. Byggnaderna har flyttats dit från byar runt Sävsjö under 1920-talet och framåt, den sista är Vaxblekeriet år 1965.

           

Bilder från 14 juni 2005. 

            

            

                  

        

             

             

Gammelgården i Bengtsfors

Museet består idag av drygt 20 byggnader. De är vittnen från en svunnen tid och har många intressanta historier att berätta.

                

Bilder från 6 maj 2005.

                

                        

Soldattorpet i Nössemark

Soldattorp, även kallat knekttorp eller (soldat)boställe var i Sverige och Finland ett torp som byggts åt och användes av en indelt soldat i det ständiga knektehållet (indelningsverket) från 1680-talets början till år 1901 då allmänna värnplikten tog över. I Finland upphörde systemet med soldattorp enligt beslut av Borgå lantdag 1809 när den östra rikshalvan skilts från Sverige och soldaterna måste då i Finland avstå från sina torp.

            

             

Systemet med soldattorp introducerades på 1680-talet under Karl XI. Syftet var att ständigt ha tillgång till knektar (fotsoldater). De skulle vara vältränade och möjliga att snabbt mobilisera vid behov. Innan dess ställde gårdarna upp efter bästa förmåga med män vid krigstillstånd. Enligt det nya systemet indelades de svenska gårdarna (rotebönder) i grupper (rotar), som var och en höll en soldat i beredskap. Det var också vanligt att söner till en soldat tog värvning. Som motprestation fick rotebönderna befrielse från utskrivning till militärtjänst för sig själv, en dräng och en av bondens pojkar. Om rotebonden inte lyckades rekrytera en ny soldat kunde han i värsta fall tvingas att själv dra ut i fält. Under fredstid arbetade soldaten på gårdarna som de andra torparna.

              

Om torpet användes av en ryttare, dragon eller båtsman gällde likartade regler men dessa kallades istället ryttartorp, dragontorp respektive båtsmanstorp. Totalt fanns mellan 20 000 och 30 000[2] soldattorp under indelningsverkets tid. Åtskilliga av de gamla soldattorpen finns kvar efter att indelningsverket upphörde 1901 och används i dag mest som sommartorp eller tagits omhand av olika museer runtom i landet.

                  

Ungefärlig karta: 

             

               

Bollaltebygget 17 juli 2003

Bollaltebygget är en byggnadsminnesförklarad bondgård i Knäreds socken. Området är ett kulturreservat i Laholms kommun i Hallands län.

Reservatet är 12 hektar stort och är skyddat sedan 2008. Förutom gården består området av ljunghed, kärr, lövhagmark och lövskog.

Gården, byggd i skiftesverksteknik, är från 1700-talet men hus på platsen omtalas redan 1603. Delar av gården, bland annat bostadshuset, har blivit hitflyttade från grannbyn Jonsnahult. Byggnaderna ägdes från 1935 av Södra Hallands hembygdsförening. Det var i samband med föreningens inköp av gården som byggnaderna från Jonsnahult flyttades. År 1980 blev gården byggnadsminne och 2007 skänktes den till Knäreds forskarring och hembygdsförening.

Inne på gårdsplan står ett päronträd. Detta planterades 1838 av gårdens dåvarande ägare Johannes Nilsson och Johanna Persdotter.

Inomhus hänger hängklädena och bonadsmålningarna på sina ursprungliga platser, vilket gör gården unik. Flera av bonaderna är målade av Johannes Nilsson i Breared. I västra häbbaret finns dekorativa väggmålningar och i det östra finns väggfasta sängar och målade kistor. Gårdsmiljön är välbevarad med boningshus i form av en högloftsstuga och ekonomibyggnader med halmtak.

         

                     
       
               

Vippentorpet 15 juli 2003

                 
Vippentorpet, beläget i Ysby socken, Laholms kommun, uppfördes omkring år 1778 och är en högloftsstuga. Det är ett sydgötiskt hus, en historisk byggnadstyp hemmahörande i södra Götaland, med kärnområdet Halland, norra Skåne, södra Småland och Blekinge. Byggnadstypen förekommer även på södra Öland, i södra Västergötland och södra Bohuslän. Begreppet myntades av Sigurd Erixon. Karakteristiskt för byggnadstypen är kombinationen av en låg ryggåsstuga med en eller två högre lofthus, kallade för härbren i Halland och herbergen i Skåne, i direkt anslutning med husgavlarna. Byggnadskroppen får därav en, för byggnadstypen, typisk nivåskillnad i höjd mellan stugdel och loftdelar. Den ansenliga skorstenen som sticker upp ovan loften, vilket får stugdelen att kännas mindre, är ett annat kännetecken.

Riksspelmannen August Ysenius föddes och växte upp på Vippentorpet. Han var folkskollärare, folkmusikupptecknare och riksspelman. Han var son till lantbrukaren Johannes Svensson och dennes hustru Kristina Svensdotter. Efter att ha genomgått Fridhems folkhögskola i Svalöv utbildade han sig till folkskollärare vid Lunds folkskoleseminarium 1898–1902. Under sin tid där antog han namnet Ysenius. År 1902 fick han en tjänst som folkskollärare i Eldsberga, som han stannade på fram till sin pensionering 1937. Samma år flyttade han till Halmstad, utnämndes till riksspelman och gick med i Hallands Spelmansförbund.

Vid tio års ålder fick han sin första fiol. Med hjälp av en man från trakten och eget gehör började han spela. Sina färdigheter visade han i hemmet och på julkalasen, där han spelade till dans. Det dröjde till 1902 innan han fick sin första metodiska undervisning i fiolspel av spelmannen John Enninger i Höör, en förgrundsfigur inom den skånska folkmusiken.

Redan tidigt började Ysenius teckna upp låtar. I detta syfte gjorde han vidsträckta resor då han uppsökte gamla spelmän – från Skåne till övre Norrland, som han besökte 1921. Senare beräknade han själv att han hade samlat ihop omkring 400 gamla melodier.
               

En psalm nedtecknad av August Ysenius:

             
               
Karta över Vippentorpet:

                     

Gammalt torp vid Vårkumla 12 maj 2002

             

Petter Heléns stuga i Skövde 3 maj 2002