Hembygdsgården i Hult

På hembygdsgården finns ett flertal gamla byggnader. Bilderna här är från 19 juni 2005. 

                 

Nedan syns Albert Engströms uppväxthem. Han var en svensk tecknare, målare och författare. Han föddes 12 maj 1869 i Bäckefall i Lönneberga församling. 1878 flyttade hans familj till Hult, där fadern blev stationsinspektör vid Nässjö-Oskarshamnsjärnvägen. Albert dog 16 november 1940 på S:t Görans sjukhus i Stockholm och begravdes i Hult. 

            

                

            

           

Här är bilder från konstnären Albert Engströms hem och ateljé i Grisslehamn med minnestal av författaren Ludvig “Lubbe” Nordström. Vi möter Albert Engström och hans familj, fiskegubbarna och bästa vännen xylografen Karl Johan Andersson av rospiggarna kallad yxlografen.

               

Hult ligger ungefär 10 km öster om Eksjö i Småland. Här är en karta över hembygdsgården:

Här kan man förflytta sig i Hult genom att klicka sig fram. Det börjar vid hembygdsgården. Byn ligger längre fram. 

               

Hultaby slottsruin

Hultaby slott är ruinerna efter en medeltida borg som låg på en utskjutande udde i Norrasjön i Näsby socken i Vetlanda kommun i Småland.

              

Borgen var strategiskt placerad vid Emåns inlopp, man hade en vidsträckt utsikt över sjön och eventuella förbipasserande båtar.

           

Anläggningen består av ett borghus, en inre och en yttre borggård samt ca 19 husgrunder. Den inre borggården omges av en 5 meter hög bröstvärnsmur som delvis är raserad och överväxt med gräs. I muren finns två öppningar, till den stora öppningen leder en yttre monumental stentrappa av skiffer. Trappan rekonstruerades i samband med utgrävningar år 1934–1935 då rester av den ursprungliga trappan hittades.

              

Hultaby slottsruin 15 juni 2005

               

Sex av husgrunderna är rester efter bostadshus i trä. De andra har en gång varit förrådshus och ladugårdslängor, även de byggda i trä. Genom fynd som hittades vid utgrävningarna 1934–35 har man kunnat datera borgen till år 1250–1350.

               

Borgen tillhörde riksrådet och riddaren Erengisle Sunesson (Bååt) från senast 1353, då den först omtalas i skriftliga dokument, och fram till hans död 1392. Erengisle Sunesson författade ett flertal brev här och borgen torde ha varit hans huvudgård. Han var på sin tid en av Sveriges mäktigaste män. Borgen brändes förmodligen av Albrekt av Mecklenburgs fogde Henrik av Holstein under 1360-talet, då det förekom inbördes strider mellan de rivaliserande svenska kungarna Magnus Eriksson och Albrekt av Mecklenburg. Men några byggnader måste ha stått kvar då Erengisle Sunesson 1392 skrev sitt testament på "Hultaboda ö".

             

Bild från Wikipedia.

               

Lannaskede gamla kyrka

Lannaskede gamla kyrka är en kyrkobyggnad i Landsbro i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Lannaskede församling. Kyrkan ligger 2 km väster om Landsbro samhälle invid vägen till Sävsjö och cirka 17 km väster om centralorten Vetlanda.

             

Lannaskede kyrka är en av Sveriges äldsta romanska kyrkobyggnader och är en absidkyrka, som stod färdig omkring år 1150. Den är uppförd i sten och består av ett långhus med kor och absid orienterad åt öster. Vid norra sidan är sakristian tillbyggd under 1700-talet belägen i anslutning till koret. Vapenhuset tillkom under 1600-talet. 

              

Bilder från 15 juni 2005.

                 

Lannaskede ligger i det gamla smålandet Njudung och kyrkan tillhör den grupp medeltida kyrkor där som kallas "Njudungskyrkorna". Karaktäristiskt för dessa kyrkor är att de saknar sockel. Själva grunden utgörs av kullerstenar lagda på betryggande djup. Förmodligen är kyrkan byggd av stenarbetare som arbetat med uppförandet av Lunds domkyrka eftersom flera detaljer, framför allt porten med sin kolonnburna baldakin vid den södra väggen, påminner om denna byggnad. Innan sakristian byggdes var södra porten huvudingång till kyrkorummet. Ytterväggarna är dekorerade i renässansstil .Längs taklisten löper en bård med vidhängande tofsar. Kyrkan saknar torn. En mindre klockstapel hade fram till 1880-talet sin plats på taket till vapenhuset. 1937 uppfördes den nuvarande klockstapeln.

                   

                

Eksjöhovgårds slottsruin

Eksjöhovgård ligger på en liten ö i Eksjöhovgårdssjön strax öster om Sävsjö i Småland. Ruinen utgör motiv för Sävsjö kommuns vapen trots att Sävsjö är en sentida järnvägsknutpunkt och att Eksjöhovgård möjligen anspelar på medeltidsstaden Eksjö som ligger några mil norrut.

               

 Slottsruinen 14 juni 2005

Första referensen till Ekesjö är från 1287. Som hovgård omtalas Ekesjö först under slutet av 1600-talet, men det är möjligt att gården haft den statusen längre tillbaka i tiden. Under 1300-talet omtalas Ekesjö som tingsplats i Västra härad. Sven Sture bytte till sig Ekesjö 1420 och bosatte sig här, det var troligen han som lät uppföra den första borgen på ön i Eksjöhovgårdssjön. I det äldsta stenhuset från början av 1500-talet ingår delar av ett försvarstorn från den tiden. Efter Sven Sture ärvde gården av Bo Stensson (Natt och Dag), Nils Bosson (Sture), Svante Nilsson (Sture), Sten Sture den yngre och Svante Sture den yngre. Inga av dessa tycks dock ha varit bosatta här.

Enligt traditionen skulle Sten Sture den yngre använt byggnaden som jaktslott. Omkring 1630 ärvde fältmarskalken Carl Mauritz Lewenhaupt godset och på 1650-talet lät han uppföra det stenhus som idag utgör slottsruinen. Byggnationen hann inte färdigställas före Lewenhaupts död 1666 och arvingarna hade inte råd att slutföra den. På 1730-talet, då med greve Magnus Julius De la Gardie som slottsherre, revs den övre våningen och ingången flyttades. Senare ägare hamnade på ekonomiskt obestånd och 1812 såldes slottets koppartak varefter byggnaden snabbt förföll. Ruinen har sedermera säkrats mot ytterligare förfall.

År 2014 firade man i Sävsjö kommun 350-årsjubileum för byggnadens uppförande i sten.

              

                      

                       

                    

Hembygdsparken i Sävsjö

Sävsjö Hembygdspark är öppen för allmänheten och där finns sju byggnader från 1700- och 1800-talen. Byggnaderna har flyttats dit från byar runt Sävsjö under 1920-talet och framåt, den sista är Vaxblekeriet år 1965.

           

Bilder från 14 juni 2005. 

            

            

                  

        

             

             

Kvarnen i Komstad

Komstad ligger några km väster om Sävsjö i Småland. Kvarnen byggdes 1871 och två våningar tillkom 1921. Det var ett gediget bygge som håller än idag. Kvarnen var något av ett centrum för folket i området för många behövde mala och där var ständigt liv och rörelse.

Det har funnits kvarn där även tidigare som nämndes redan på 1370-talet och 1697. Det var både husbehovskvarnar och en där man malde åt allmänheten. Men dom är borta sedan länge.



Bilder från 14 juni 2005: 

                

Kalmar slott 4 juli 1999

Det var renässansdagar när jag kom dit så folk var utklädda och det var många människor på besök.

Rundqvistagården i Duvemåla 3 juli 1999

Rundqvistagården ligger norr om Emmaboda i Småland. Här bodde fyra syskon som förblev ogifta och levde tillsammans väldigt gammalmodigt. De var sparsamma och levde utan elektricitet, telefon, vatten och avlopp. Ägorna sköttes med gamla brukningsmetoder och dom köpte sällan någonting. När den siste dog 1989 kom sanningen fram att dom hade sparat undan en miljon kronor i kontanter på gården. Hela egendomen tillföll Allmänna arvsfonden eftersom inget testamente fanns och arvingar saknades.

Rundqvistagården hålls numera öppen för turister under somrarna med guidning och ett kafé med hembakat bröd. Duvemåla är också känt från Utvandrarserien av Vilhelm Moberg, där Kristina i berättelsen kommer från Duvemåla, och musikalen Kristina från Duvemåla, baserad på samma tema. Mittemot Rundqvistagården föddes 1833 Johanna Johannesdotter, Vilhelm Mobergs mormor. Det huset revs under 1930-talet.

Inspelningsplatsen för filmen Utvandrarna

Klasatorpet är en småländsk torpstuga från 1800-talet som sedan 1969 är ett sommaröppet hembygdsmusem. Vid inspelningen av Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna 1969 var torpet inspelningsplats för huvudpersonernas bostad Korpamoen. Klasatorpet ligger i Långasjö, sydväst om Emmaboda i Småland.

Torpet byggdes i början av 1800-talet, och namnet fick det efter före detta ryttare Per Klase i Växjö kompani som bodde här en tid. Sedan beboddes det av flera familjer.

Klasatorpet sköts av Långasjö hembygdsförening, som äger husen och intilliggande marker efter att dessa köpts loss från kyrkan. Avsikten är att bevara torpmiljön och bruka jorden som på tidigt 1800-tal.

Vid Klasatorpet 1 km söder om Långasjö i Småland 2 juli 1999

Åren 1846–1930 emigrerade omkring 1,3 miljoner svenskar till USA, varav omkring 1200 personer från Långasjö och några från Klasatorpet. Småland hade den största utvandringen av alla landskap i Sverige. Cirka hälften av Långasjö sockens invånare utvandrade.

Inför filmatiseringen av Utvandrarna sökte filmregissören Jan Troell efter en autentisk torpmiljö som kunde föreställa Korpamoen från Vilhelm Mobergs roman. Med hjälp av Långasjö hembygdsförening fann han Klasatorpet som liknade "ett sextondels mantal Kronoskatte Korpamoen". Vilhelm Moberg godkände själv platsen som lämplig, även om han tyckte att marken kunde ha varit lite stenigare. Klasatorpet omvandlades på 6 månader till Korpamoen och på sommaren 1969 var inspelningarna på platsen klara.

Redan när filminspelningen pågick började torpet besökas av turister. Klasatorpet ser idag precis ut som under tiden för filminspelningen. Därigenom kan man få en bild av hur livet tedde sig här på 1800-talet. Vilhelm Moberg själv var inte förtjust i turismen kring Korpamoen. 1971 skrev han ett brev där han påpekade att Korpamoen var ett av honom påhittat namn och förbjöd användandet av namnet i marknadsföringen av Klasatorpet. Det hindrade inte att turismen kring gården fortsatt.

               
         
             
         

Hembygdsgården i Ljuder 2 juli 1999

Teleborg slott i Växjö 1 juli 1999