Hällkistan Dvärgahuset

            

Hällkistan Dvärgahuset 12 september 2022. Den har beteckningen Lindome 40:1.

Nordöst om Lindome vid Dvärred på vägen mellan Sjöarås och Hällesåker bor dvärgarna i sitt lilla hus alldeles vid vägkanten. Ja de som tror sig förståndiga säger att det är en hällkista, men de känner ju inte till hela historien...

De skulle till exempel ha varit med år 1806, då en Dvärredsbo hade tagit sig före att lägga beslag på några hällar, kanske för att lägga som bro över en å. Den natten blev det ett förfärligt väsen på den gården! En dräng som vaknat av bullret tittade ut genom fönstret, och fick då se en enögd dvärg trycka sitt ansikte mot rutan med en indignerad min. Det återstod inget annat för gårdsfolket att redan i ottan släpa tillbaka hällarna, och för att blidka dvärgafolket lade man några mynt på hällen som kompensation för sitt tilltag. Och allt sedan den dagen råder fred mellan ortsborna och dvärgahusets innevånare...

För den vantrogne skall tilläggas, att dvärgahuset är en hällkista från 1800-1500 f.Kr, vilket är yngre stenålderns slutskede. Det rör sig om en i vårt land ovanlig form av hällkista med gavelhål, främst kända från norra Götaland. Däremot är de vanliga i norra Frankrike, och de förekommer även i England och i Belgien. Forskaren Lili Kaelas anser det mest sannolikt att gravformen följt med människor från nuvarande norra Frankrike som av någon anledning dragit sig norröver, även om hon inte utesluter kulturöverföring via nordbor som vandrat söderut och då kommit i kontakt med seden. Det är dock att märka, att sedan Kaelas uppgifter gick i tryck har det framkommit att gavelhålshällkistor även finns i södra Tyskland, Schweiz samt Kaukasien. Möjligen var dessa fakta okända för Kaelas och Lindälv.
           

Gavelhålet inuti hällkistan.

I Mölndals kommun finns i dag rester av 10 hällkistor bevarade. De är mer än 3500 år gamla. Den mest berömda av dem är Dvärgahuset. Hällkistan är byggd av stora stenhällar. I en av gavelhällarna finns ett runt s.k. gavelhål, vilket är vanligt för hällkistor i Västsverige. Liknande finns även i norra Frankrike och Belgien. Många sägner finns om Dvärgahuset då man förr trodde att dvärgar hade byggt det åt sig som bostadshus. Gavelhålet skulle ha varit ingångsdörren. Byn Dvärred har fått sitt namn efter Dvärgahuset, och bynamnet betyder ”röjningen vid Dvärgahuset”.
           
Hällkistan var en grav för en större gemenskap och har vanligen använts vid upprepad begravning. Vid begravning föste man undan de gamla benresterna och satte ned liket i kistan. Intill den döde placerades lerkrukor fyllda med mat och dryck och föremål som man ansåg kunde behövas i livet efter detta. Vanliga gravgåvor var flintdolkar, skäror, skifferhängen, pilspetsar och bärnstenspärlor. Dvärgahuset restaurerades första gången år 1889 i samband med en undersökning utförd av Oscar Montelius och därefter vid en vägomläggning. Några fynd känner man inte från graven. Dessa har sannolikt försvunnit vid rovgrävningar.
         

Informationstavla vid hällkistan

Karta över platsen där hällkistan finns. Den röda markeringen är hällkistan, och dom blåa är busshållplatser. För att planera bussresan dit kan man använda Västtrafiks reseplanerare.