Visar inlägg med etikett 1300-talet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 1300-talet. Visa alla inlägg

onsdag 28 juni 2023

Hultaby slottsruin

Hultaby slott är ruinerna efter en medeltida borg som låg på en utskjutande udde i Norrasjön i Näsby socken i Vetlanda kommun i Småland.
              
Borgen var strategiskt placerad vid Emåns inlopp, man hade en vidsträckt utsikt över sjön och eventuella förbipasserande båtar.
           
Anläggningen består av ett borghus, en inre och en yttre borggård samt ca 19 husgrunder. Den inre borggården omges av en 5 meter hög bröstvärnsmur som delvis är raserad och överväxt med gräs. I muren finns två öppningar, till den stora öppningen leder en yttre monumental stentrappa av skiffer. Trappan rekonstruerades i samband med utgrävningar år 1934–1935 då rester av den ursprungliga trappan hittades.
              
Hultaby slottsruin 15 juni 2005
               
Sex av husgrunderna är rester efter bostadshus i trä. De andra har en gång varit förrådshus och ladugårdslängor, även de byggda i trä. Genom fynd som hittades vid utgrävningarna 1934–35 har man kunnat datera borgen till år 1250–1350.
               
Borgen tillhörde riksrådet och riddaren Erengisle Sunesson (Bååt) från senast 1353, då den först omtalas i skriftliga dokument, och fram till hans död 1392. Erengisle Sunesson författade ett flertal brev här och borgen torde ha varit hans huvudgård. Han var på sin tid en av Sveriges mäktigaste män. Borgen brändes förmodligen av Albrekt av Mecklenburgs fogde Henrik av Holstein under 1360-talet, då det förekom inbördes strider mellan de rivaliserande svenska kungarna Magnus Eriksson och Albrekt av Mecklenburg. Men några byggnader måste ha stått kvar då Erengisle Sunesson 1392 skrev sitt testament på "Hultaboda ö".
             
Bild från Wikipedia.


               

söndag 2 april 2023

Borgruinen Aranäs vid Årnäs

Aranäs var en medeltida stormansborg som låg på en udde i Vänern vid Årnäs i Forshems socken i Götene kommun i Västergötland.

Vägen till borgruinen. Bilder från 4 juni 2010.

Aranäs tid som borg tycks ha varit kort men intensiv. De flesta borgbyggnaderna uppfördes under 1200- och 1300-talen, under borgens storhetstid. Sägner berättar att platsen rymt en stormansgård som varit äldre. Här fanns tre vallgravar, en huvudborg och ett omfattande förborgsområde med en palatsliknande byggnad. 
                  
Borgen byggdes i en period då mindre förvarsanläggningar byggdes på stormannagårdar, men ingen med ett så stort borgområde som vid Aranäs, och så vitt vi vet idag ingen så praktfull och rik på byggnader. Borgen kanske kan ses som en utflyttad och mot försvar inriktad stormannagård. Den har lagts på en väl försvarbar plats i landskapet. Den yttersta vallgraven skar av udden från fastlandet, så att borgområdet blev nästan 600 meter långt. 
                  
                 
Arkeologiska undersökningar har gjorts ute på udden i äldre tid (1916-23) och vid det senaste sekelskiftet. Med moderna undersökningsmetoder har man nu kunnat kartlägga stora delar av området framför borgen, det så kallade förborgsområdet. Murar, byggnader och vallgravar har hittats som man hittills inte känt till. Borgbebyggelsen var mer omfattande och komplex än vad man tidigare känt till. 

Gudhem skulle flytta in i borgen, och det tycks som de vistades på Aranäs en tid vid 1300-talets mitt. Därefter börjar en rad ganska snabba ägarbyten under hela 1300-talet. Gården lämnades på 1360-talet tillbaks i kung Albrecht av Mecklenburgs ägor. Han bytte Årnäs mot Axvallahus, men efter en tid kom gården åter i kungamaktens ägor för att sedan säljas till biskopen i Skara som ägde den intill reformationen 1527. Slottet vandrade än en gång ur kronans händer 1567, men blev åter kronogods 1584 - 1638. Då blev godset och borgruinen, som förfallit flera hundra år tidigare privat egendom. Ruinerna kom förmodligen att användas som "stenbrott" för det fortsatta bygget på en ny tid på udden, från 1400-talet och helt ned till anläggandet av Årnäs bruk. 
            
Aranäs borgruin.

Efter en lång historia med förfall och många ägarbyten hade Årnäs blivit en rik jordbruksegendom under 1700-talet. Årnäs bruk uppstod vid godset i början av 1800-talet. Jordbruksegendomen blev en tidigindustriell plats där den första industrin var ett glasbruk. Glas och buteljer som tillverkats här skickades med båt från utskeppningshamnen på andra sidan udden. Med tiden kom bruket att omfatta storgården (jordbruk och skog), glasbruket samt en kvarn och en såg. Glasbruket avvecklades 1960 och kvar finns idag jordbruk och en mindre metallindustri. De huvudbyggnader man ser idag är uppförda på 1700-talet. 

De ruiner man ser idag betraktade man länge som huvudborgen för Aranäs. Idag vet vi att det fanns långt fler byggnader av mycket hög klass inom borgområdet på den yttre delen av udden. Borgområdet skyddades av tre vallgravar, där den första av dem låg inte långt från skylten. 
          
            
Ruinen undersöktes åren 1916 — 1923. De här äldre undersökningarna omfattade bara en mycket liten del av hela borgområdet. Man fick mest kunskap om det man såg som centralborgen, längst ut på udden. Man ville då datera borgen till 1100-talet, men senare tids forskning har visat att borgen snarare byggts vid 1200-talets andra hälft. I senare tid har undersökningar gjorts inom Aranäsprojektet. Med moderna undersökningsmetoder har man kunnat kartlägga stora delar av området framför borgen, det så kallade förborgsområdet. Murar, byggnader och vallgravar har hittats som man hittills inte känt till. Borgbebyggelsen har varit mer omfattande och komplex än vad man tidigare trott. De hittills kända 
stenbyggnaderna planerades och byggdes i slutet av 1200-talet. Bebyggelsen förändrades under loppet av 1300-talet. 

Efter det att Torgils avrättats 1306 skedde en rad ägarbyten genom historien. Borgen började till slut förfalla och vid 1500-talets mitt gav resterna av ruinen intryck av att borgen varit en av de "präktigaste" i Norden. Mot bakgrund av grävningsresultaten kan man kanske förstå den tidens värdering. Ruinerna kom förmodligen att brytas ned och att användas som "stenbrott" för det fortsatta bygget på en ny tid på udden, från 1400-talet och fram till anläggandet av Årnäs bruk. 
             

Vid utgrävningarna har man inte bara hittat vapen och utstyrsel till hästar. Redskapsfynd och andra spår berättar om smide och gjutning, timmerhuggning, hovslageri och mycket annat. Fynd av djurben (nöt, får, svin, älg, rådjur, vildsvin, gädda och sill) speglar mathållningen, där många varor transporterats långt. 

I sin helhet har borgen varit större än man tidigare anat. Här fanns flera vallgravar, ringmurar, stenlagda borggårdar och byggnader med stenhuggeri av hög klass, inte minst ett stenhus med källarvåning. Det låg 80 meter söder om huvudborgen och kan närmast beskrivas som ett palats. Idag finns bara resterna av den 8 x 15 meter stora källaren med trapptorn kvar under gräsytan. Huset var byggt av kvaderstenar och hade minst två våningar. Dörrar och fönster omgavs av praktfulla omfattningar av sandsten och tegel. Borgbygget har varit så påkostat och konsekvent utfört att man förmodar att det kan ha varit en kungaborg. 
          
Odlingsrester av örter som nunnorna gjorde te av. Ett afrodisiakum.

En av de mäktigaste personerna i landet var borgherre på Aranaes: Torgils Knutsson. Torgils var förmyndare för kung Birger Magnusson (1280-1321). Man har tolkat det som Torgils var Aranäsborgens ägare, eller så stod kungaborgen Aranaes till hans disposition. Många delar 
tycks ha byggts ut under hans tid som borgherre, som den inre vallgraven och ringmuren. 

Karta över borgruinens läge:

                    

onsdag 1 juni 2016

Bohus fästning

Bohus fästning anlades 1308 av den norske kungen Håkon Hålägg på Bagaholmen i anslutningen mellan Göta älv och Nordre älv. för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Den kunde också vara vinterförläggning åt de belägrande trupperna vid Ragnhildsholmen, ett hinder för kommunikationen mellan Ragnhildsholmen nedströms och hertig Eriks borg Lödösehus uppströms via Göta älv, samt dessutom minska Ragnhildsholmens betydelse eftersom Bohus låg bättre till för kontroll av både Göta- och Nordre älv.

Från Bohus behärskades trafiken på älven, speciellt sedan Norge på mot medeltidens slut fått Surte och Skårdals byar på östra älvstranden. Under 1400-talet tog Norge upp tull för de som passerade förbi från och till Lödöse. Svenskarna tyckte det var en oskälig tull och det var en av anledningarna till att flytta Lödöse närmare älvmynningen till nuvarande Gamlestaden i Göteborg.

Den nutida ruinen är resterna av 1500- och 1600-talens borgbyggnadskonst och restaurerade i modern tid.

I alla strider mellan Danmark-Norge och Sverige fram till 1700-talet var Bohus i elden. Den har blivit belägrad 14 gånger men aldrig blivit erövrad. Det var till exempel inte lönt att beskjuta den med för små kanoner.

Bohus var norskt fram till freden i Roskilde 1658, då Bohuslän blev svenskt och slottet förlorade sin betydelse som gränsfästning.

Fästningen 1658. Samma år som Bohuslän blev svenskt och fästningen överlämnades till Sverige.


1680-1700 var den landshövdingens residens men förlorade mycket av sin militära betydelse eftersom det inte längre var ett gränsfäste. Under Karl XII:s regering flyttades makten över Bohuslän till Göteborg, och han lät också flytta kanonerna därifrån till Sundsborg (i Svinesund).


Kungälv och fästningen på 1700-talet.


Mellan 1300-talet och 1700-talet var fästningen även ett fängelse. Där satt kung Albrekt av Mecklenburg, bondeledaren Herolf Hydefad, danska adelsfrun Anne Lykke, en av ledarna för Dalupproret 1743, Pung Erik Ersson från Skeberg, med flera.

I mitten av 1700-talet beslöts att man skulle låta fästningen förfalla. Reparationsarbeten pågick in på 1780-talet men förslog inte långt. 1789 började man riva fästningen men arbetena förbjöds 1796. Sedan pågick omfattande utgrävnings- och konserveringsarbeten 1898-1904.

Idag är Bohus fästning ett populärt turistmål.

Den som vill läsa mer om Bohus fästning kan göra det i Wikipedia. 


Fästningen och kyrkan 1875 - 1880.


 Västra sidan 1991-1992.


 Sedd från Jordfallsbron 1993-1995.


Numera är Bohus fästning ett populärt turistmål. Här är en biljett till fästningen under ett besök där 2003.











 Utsikt mot Nordre älv från fästningen.











 Fästningen sedd från berget i norr 2010.


 Västra sidan 2011.


 Fästningen upplyst en kväll 2014.


Sedd från Eriksdal i söder 2014.



Karta över Bohus fästning.