Runstenen Olsbrostenen i Frugården i Åsarp

Den är 2,1 meter hög och 1,6 m bred. Med en jämförelse med danskt material kan stenen ha ristats på 970-talet. Ursprungligen var de ofta målade helt och hållet i färg. Idag är endast själva ristningen ifylld med röd färg, medan ytorna är omålade. Överst avbildas ett kors, och därunder återfinns ett lejon av samma typ som bl.a. finns på den kungliga Jellinge-stenen på Jylland, vilken restes i slutet av 900-talet. Olsbrostenen är den enda stenen i Sverige som omnämner Estland. Andra närliggande runstenar i den norra delen av Ätradalen berättar om färder såväl västerut som österut.

Texten på stenen lyder: "Guve reste denna sten efter Olav sin son, en mycket dugande ung man. Han blev dräpt i Estland. Håvard högg stenen."

Olsbrostenen 2010

Rui hotel i Grungedal i Telemarken i Norge 1902

Ungefärlig karta. 

Stien i Norge 1902

Detta var före den stora branden.

Holmenkollen 1902

Geirangerfjorden 1902

Ungefär samma plats 2010.

Li gravfält i Fjärås bräcka

Detta gravfältet är från yngre järnåldern, och stenarna restes troligen mellan år 800 och 1100 som markeringar för vikingatida gravar. Man har här funnit 160 fornlämningar. Dessa utgörs av 4 högar, 24 runda stensättningar, 7 ovala (eller skeppsformiga) stensättningar och cirka 125 resta stenar, varav cirka 15 är osäkra.

En av de resta stenarna i södra delen kallas Frodestenen och är 4,7 meter hög. Enligt traditionen har den danske kungen Frode stridit och stupat här. Enligt en annan sägen ska det i stället vara en kvinnlig dansk viking som vilar här. Hon ska ha dödats tillsammans med de flesta av sina krigare. 1816 hittade man en kruka som innehöll kol och brända ben vid Frodestenen.

Li gravfält 1997

Gravfältet har ett fåtal gånger undersökts, och då har man funnit ett halvt munbett av järn och brons daterbart till vikingatiden, samt föremål som lerkärl, klumpar av brons, bergkristall, järnföremål, bitar av en glasbägare med mera.

Stenarna kommer inte från platsen utan måste ha forslats flera mil, troligen från östra sidan av sjön Lygnern.

Här har funnits gårdar och bebyggelse. Vid Fjärås Tom har det under folkvandringstiden funnits minst tre gårdar. Strax norr om gravfältet i Fjärås fanns en smedja under 900-talet. Och på åsen fanns minst två gårdar under sen vikingatid eller tidig medeltid.

Gravfältet har beteckningen Fjärås 81:1.

Akropolis i Lindos

Ovanför den moderna staden Lindos höjer sig Akropolis, en naturlig citadell som befästes successivt av grekerna, romarna, bysantinerna, riddarna av St John och ottomanerna. Akropolis erbjuder också
fantastisk utsikt över omgivande hamnar och kustlinje.

Här finns flera historiska monument bevarade. Till exempel det Doriska Athena-templet som tillägnades Athena Lindia och byggdes ovanpå ett tidigare tempel omkring 300 f.Kr. Den ellenistiska stoan från 200 f.Kr. Den Hellenistiska trappan från det första århundradet f.Kr. Liksom den Hellenistiska mur som omger Akropolis. Och det romerska tempel som tros ha byggts på 300 talet e.Kr. och var minne av härskare Diocletianus.

Akropolis är en befäst stad, belägen på en klipphöjd i antikens Grekland. Där låg stadens kärna och helgedomar. Men med tiden växte städerna fram även nedanför akropolen, och utsattes man för anfall kunde invånarna ändå dra sig tillbaka till denna plats. Det finns flera bevarade i Lindos, Rhodos och Aten.

 Utsikt mot Lindos under en charterresa till Rhodos och busstur på ön 1977.

Akropolis i Lindos 1977.

En video från Akropolis

Bjertorp slott

Bjertorp slott på Varaslätten i Vara kommun stod klart 1914. Beställare var Knut Henrik Littorin och Maria Littorin. Numera drivs verksamheten av Winn Hotel Group.

Bjertorp slott 1997

2017

Runstenen i Velanda

1912 skulle August Jakobsson i Skattegården i Velanda flytta på en gammal stengärdsgård. Han upptäckte då att en av stenarna hade runor. Runstenen finns inte omnämnd i några äldre källor och var den ursprungligen stått är okänt. 

Texten på stenen lyder: "Tyrvi reste denna sten efter Ogmund, sin make, en mycket god tegn. Tor vige". 

Speciellt med den här runristningen är att inskriften avslutas med en åkallan av guden Tor. Och det kan ha med att göra att stenen ska skyddas.

Ristaren använder en ålderdomlig form av m-runan vilket tyder på hög ålder. De flesta forskare lutar åt att den är från 1000-talets början.

Ordet tegn kan betyda fri bonde, odalman eller krigare, medlem av kungens hird.

Runstenen har beteckningen Väne-Åsaka 8:1. Bilden är från 1997.

Skallsjö kyrkoruin

Skallsjö kyrkoruin ligger i västra delen av Floda som ligger cirka 15 kilometer öster om Göteborg. Se karta nedan.

Kyrkan uppfördes på 1200-talet på en då central plats i orten. 1686 tillbyggdes den åt öster cirka 9 meter. Kyrkan uppfördes av gråsten som var putsad både in- och utvändigt och den var försedd med spåntak. I kyrkan fanns familjegravar för ätterna Örnevinge och Trana. En altartavla skänktes 1758 av CW von Döbeln.

1774 reparerades kyrkan, varvid bland annat innertaket välvdes och målades. Vapenhuset i väster revs förmodligen under 1800-talet. 1863 övergavs medeltidskyrkan då en ny och mer centralt belägen kyrka uppförts. Därefter förföll den äldre snabbt. På grund av det kraftiga förfallet revs den 1896.
Kyrkoruinen renoverades åren 1936–1937. Den medeltida dopfunten har återfunnits och förvaras nu i den nya kyrkan.

Skallsjö gamla kyrka 1894. Övergiven och förfallen sen mer än 30 år tillbaka.

Kyrkoruinen i november 2011. 

Karta över kyrkoruinen. Det finns en busshållplats vid vägen strax utanför ruinen.

Bohus fästning

Bohus fästning anlades 1308 av den norske kungen Håkon Hålägg på Bagaholmen i anslutningen mellan Göta älv och Nordre älv. för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Den kunde också vara vinterförläggning åt de belägrande trupperna vid Ragnhildsholmen, ett hinder för kommunikationen mellan Ragnhildsholmen nedströms och hertig Eriks borg Lödösehus uppströms via Göta älv, samt dessutom minska Ragnhildsholmens betydelse eftersom Bohus låg bättre till för kontroll av både Göta- och Nordre älv.

Från Bohus behärskades trafiken på älven, speciellt sedan Norge på mot medeltidens slut fått Surte och Skårdals byar på östra älvstranden. Under 1400-talet tog Norge upp tull för de som passerade förbi från och till Lödöse. Svenskarna tyckte det var en oskälig tull och det var en av anledningarna till att flytta Lödöse närmare älvmynningen till nuvarande Gamlestaden i Göteborg.

Den nutida ruinen är resterna av 1500- och 1600-talens borgbyggnadskonst och restaurerade i modern tid.

I alla strider mellan Danmark-Norge och Sverige fram till 1700-talet var Bohus i elden. Den har blivit belägrad 14 gånger men aldrig blivit erövrad. Det var till exempel inte lönt att beskjuta den med för små kanoner.

Bohus var norskt fram till freden i Roskilde 1658, då Bohuslän blev svenskt och slottet förlorade sin betydelse som gränsfästning.

Fästningen 1658. Samma år som Bohuslän blev svenskt och fästningen överlämnades till Sverige.

1680-1700 var den landshövdingens residens men förlorade mycket av sin militära betydelse eftersom det inte längre var ett gränsfäste. Under Karl XII:s regering flyttades makten över Bohuslän till Göteborg, och han lät också flytta kanonerna därifrån till Sundsborg (i Svinesund).

Kungälv och fästningen på 1700-talet.

Mellan 1300-talet och 1700-talet var fästningen även ett fängelse. Där satt kung Albrekt av Mecklenburg, bondeledaren Herolf Hydefad, danska adelsfrun Anne Lykke, en av ledarna för Dalupproret 1743, Pung Erik Ersson från Skeberg, med flera.

I mitten av 1700-talet beslöts att man skulle låta fästningen förfalla. Reparationsarbeten pågick in på 1780-talet men förslog inte långt. 1789 började man riva fästningen men arbetena förbjöds 1796. Sedan pågick omfattande utgrävnings- och konserveringsarbeten 1898-1904.

Idag är Bohus fästning ett populärt turistmål.

Den som vill läsa mer om Bohus fästning kan göra det i Wikipedia. 

Fästningen och kyrkan 1875 - 1880.

 Västra sidan 1991-1992.

 Sedd från Jordfallsbron 1993-1995.

Numera är Bohus fästning ett populärt turistmål. Här är en biljett till fästningen under ett besök där 2003.

 Utsikt mot Nordre älv från fästningen.

 Fästningen sedd från berget i norr 2010.

 Västra sidan 2011.

 Fästningen upplyst en kväll 2014.

Sedd från Eriksdal i söder 2014.

Karta över Bohus fästning.

Minnesstenen i Gårda

På Valåsberget i Göteborg, eller Överåsberget som det också kallas, finns en inskription i berget. Texten lyder: "At this place the solar eclipse of 28 July 1851 was observed by G.B. Airy astronomer royal of Greenwich".

Solförmörkelsen 28 juli 1851 skulle synas bäst i södra Sverige. Så den berömde astronomen George Biddell Airy gästade James Dickson i Överås och förevigade det med en inskription.

Det var stor uppståndelse av solförmörkelsen och hela staden var på benen och hade utrustat sig med
kikare och sotade glas. Man sökte sig till öppna platser, bland annat i Trädgårdsföreningen.

Inskriptionen på Valåsberget 1996.

Sir George Biddell Airy (1801–1892) var en engelsk matematiker och astronom. Han blev 1828 professor och direktör för observatoriet i Cambridge. 1836 - 1881 verkade han som kunglig astronom i Greenwich, och var 1871 - 1873 president i Royal Society. Han adlades 1872. Solförmörkelsen i Göteborg var en av flera han bevittnade. 


























Karta över minnesstenen. Enligt alla uppgifter ska den ligga där, men jag har varit på platsen och inte hittat något. Det kanske är en bra idé att fråga någon mer innan man besöker den. Men annars är det fin utsikt och en upplevelse att besöka toppen. Man kan gå dit via Överåsgatan och sen gå upp för en trappa söder om markeringen här.

Hällristningarna i Alvhem

Alvhem ligger utmed E45 cirka en mil söder om Lilla Edet. Här på Jätteberget seglar en 3000-årig flotta fram. Är det solskeppen som kommer med nytt liv? Eller är skeppen ristade för att ge sjöfarare säker färd? Vi kan bara gissa. Något exakt svar på vad hällristningarna betyder lär vi aldrig få.

Den nedre delen av hällen. Bilderna här är från 2010. 

Hällristningarna skapades under perioden bronsåldern (1800 - 500 f Kr), och de hör troligen ihop med periodens religion eller magi. Den fruktsamma jorden, det rinnande vattnet och den livgivande solen verkar vara viktiga teman.

Människorna som gjorde ristningarna var jordbrukare och ofta hittar man hällristningarna i närheten av gamla odlingsmarker. Andra ligger nära vattendrag eller har figurer ristade på hällar med rinnande vatten.

När skeppen på Jätteberget ristades var Göta älv en smal fjord och havet nådde upp till det som nu är Skepplanda. Skeppens upprättstående  streck symboliserar antagligen människor ombord. Är det sjöfarare på väg till havs?

Skeppen är olika djupt inristade i berget. Vissa så svagt att de skulle vara mycket svåra att se om de inte vore imålade. Om de också varit imålade under bronsåldern vet vi inte.

Var de bodde som ristade bilderna på Jätteberget vet vi inte. Men vi vet genom arkeologiska undersökningar på andra ställen att de bodde i hus som kunde vara upp till 20 meter långa. Husen hade ofta en bostadsdel och en del för boskapen. Åkern plöjdes med årder, som var en krok av trä som spändes bakom dragdjur. Till vardags använde människorna lerkärl och verktyg av sten, ben och trä. Föremål av brons, som arkeologerna ibland hittar i bronsålderns gravrösen, var lyxvaror och något som bara de rika kunde kosta på sig.

Fornminnet har beteckningen Skepplanda 56:1.

Den övre delen av hällen. 

Karta över hällristningarnas läge. 

Hällmålningen i Tumlehed i Göteborg

Det här fornminnet har beteckningen Torslanda 216:1.

En hällmålning är som namnet antyder målade bilder på en stenhäll. Dom är ofta anlagda på på lodräta berghällar och i sydläge. Dom är målade med rödockra som är en nästan outplånlig färg. Den består av järnföreningar som är ett förstadium till malm.

Hällmålningen vid Tumlehed är en av ett fåtal kända hällmålningar i Sverige. De flesta har hittats i norra Sverige, men även i Värmland och Bohuslän. Detta motivet med fyra skepp, en hjort, fyra fiskar nätfigur och våglinjer tyder på att den målades av ett jägarfolk. Den är troligen från mesolitikum, vilket är den andra delen av stenåldern. I antagligen 7000 år har den suttit där på väggen.

Vid den här tiden var havsnivån mycket högre än idag. Vissa delar som idag är land låg då under vatten.

Med hjälp av ny teknik lyckades man 2019 hitta fler bilder. Bland annat båtar med älghuvuden.

Hällmålningen i Tumlehed år 2000. Jag har förstärkt färgen i bilden så att målningarna syns tydligare.

       
         

Karta över hällmålningen. För att komma till den kan man gå en naturstig från Hällmålningsvägen och sen en stig upp för berget. Man kan även komma dit från väst.